Stor risk för nytt strul i amerikanska val

Washington (TT)

Vid förra presidentvalet stod en armé av jurister beredda att flyga till vilken plats som helst i USA där valresultatet kunde bli lika jämnt som i Florida 2000. I år lär de vara redo igen.

- Det kan mycket väl bli en repris av det strul vi såg för sex år sedan. Blir läget jämnt någonstans lär båda partierna ta till alla medel för att hitta fel, säger statsvetaren Jamie McKown på College of the Atlantic i Maine.

Mycket står på spel i de många valen i USA den 7 november. Demokraterna hoppas få den majoritet i kongressen som republikanerna nu har i båda kamrarna. Blir det jämnt kan det dröja innan resultatet är klart.

- Senatsvalen i Ohio, New Jersey, Montana, Tennessee, Missouri, Virginia och Rhode Island kan bli riktigt jämna, spår professor McKown.

Från Florida 2000 minns vi gammalmodiga hålkort och maskiner med krånglande spakar. Fler problem när amerikanerna röstar: långa köer som folk inte hinner stå i, vallokaler som stänger för tidigt, svårtolkade vallängder, okunniga volontärer, id-strul och andra bristande rutiner.

- Har man ett så decentraliserat system i ett stort land som USA blir det så här. Det är ju inte bara olika rutiner mellan delstaterna, utan även mellan de olika distrikten, förklarar Sören Holmberg, professor i statsvetenskap och nu på besök i USA.

- Enda lösningen vore att införa ett enda system över hela landet — och det vill de ju inte...

Nya valregler

Fiaskot i Florida ledde till en reform, "Help America Vote Act", som får genomslag i årets val men som av många valforskare anses vara en halvmesyr.

I många delstater används i år första gången elektroniska röstningsapparater där väljaren klickar på en skärm. Olyckskorparna kraxar att systemet bäddar för manipulation, om maskinerna inte ger en pappersutskrift.

- Datorer får alltid skulden — men valresultat är svårkontrollerade även med röstkort av papper, påpekar Jamie McKown.

Metoder som medvetet hindrar vissa att rösta förekommer också. TT har sett ett falskt flygblad som 2004 spreds i ett område där svarta bor — och där det påstods att valdagen flyttats framåt en dag, för dem som tänkt stödja demokraterna. Vem som sprider sådana flygblad är svårt att spåra.

Utpressning

Nyligen avslöjades att en kampanjarbetare för en republikansk kandidat i Orange County i Kalifornien skickat brev till 14 000 invandrarväljare. Det påstods felaktigt på spanska att de saknar rösträtt och riskerar utvisning om de ändå röstar.

- Usch! Även på 1800-talet var det nykomlingarna som drabbades av hot och falska fakta, säger Jamie McKown.

Han berättar om hur såväl demokrater som republikaner i USA:s historia försökt hindra dem på "den andra sidan" att rösta, vare sig det varit svarta, irländska katoliker eller tyska protestanter.

- Vårt valsystem är känsligt för manipulationer. Men det handlar knappast om centralstyrda konspirationer.

Att valmaskinstillverkaren Diebold levererat såväl utrustningen i den delstat som avgjorde segern för George Bush 2004, Ohio, som pengapåsar till republikanerna har dock väckt starka konspirationsmisstankar hos aktivister och bloggare. Men demokratiska partiet avstod från att utreda valfusk i Ohio — den gången.

Gunilla Kinn/TT

Medborgargranskning av valprocessen, med kritik mot Diebold: http://www.blackboxvoting.org

Spel på hög nivå tröttar ut FN-diplomaterna

Washington/New York (TT)

Små chokladbitar i blå silkespåsar märkta Venezuela, och mjuka dockor i traditionell guatemalansk stil att ha under kudden för att sova bort bekymmer — sådana sofistikerade diplomatiska smörjmedel har delats ut i FN:s högkvarter.

På onsdagen börjar åter omröstningarna om vilket land som ska efterträda Argentina i säkerhetsrådet.

Den sydamerikanska gruppen har inte kunnat enas om en kandidat, och varken Guatemala eller Venezuela har lyckats få de två tredjedelar av rösterna som krävs.

Vid det här laget suckar de flesta FN-diplomater över turerna.

- Läget är låst. Ingenting tyder på att något av länderna tänker ge sig, säger förstesekreteraren Jerzy Makarowski på Sveriges FN-delegation.

- Nu har vi suttit där i 35 omgångar — och ser hur resultatet pendlar hela tiden. Det är ganska tröttsamt och irriterande.

Sverige lär rösta på Guatemala men har annars valt att betrakta spelet utifrån. Omröstningen är sluten, så det är omöjligt att veta hur och varför sympatierna skiftar — för röstetalen varierar.

Chávez tar chansen

Men Guatemala brukar få drygt 100 röster — främst från länder i Europa och Asien — och Venezuela cirka 75. För att vinna krävs det 128.

I det läget borde Venezuela kanske överväga att dra sig ur. Landet har redan suttit fyra gånger i rådet; Guatemala har aldrig gjort det.

Men president Hugo Chávez tar chansen att synas på världspolitikens scen så länge han kan. Hans giftdrypande, USA-kritiska tal i FN nyligen gav honom stöd bland många fattiga småländer, som tycker det är uppfriskande att någon ger supermakten en känga. Även Kina, Ryssland och Brasilien har gett Venezuela sitt stöd.

Andra befarar att Venezuelas retorik skulle polarisera och sabotera säkerhetsrådets arbete, där känsliga frågor som Nordkorea och Iran står på dagordningen — och Bush bävar för att dessa länder får in sin kompis Chávez i rådet.

Det hela har fått karaktären av kalla kriget i 2000-talstappning, för eller emot USA.

Choklad och olja

- Vi kämpar inte mot Guatemala, utan mot USA, förklarar en diplomat på Venezuelas ambassad som TT träffar i Washington.

- Venezuela kommer att vara oberoende och verka för fred. Vi fortsätter kämpa för att vinna.

Venezuela anklagar USA för att pressa stater att rösta på Guatemala, och USA antyder att Venezuela köper röster inte bara med choklad utan även med olja. Klart är att Hugo Chávez kampanjat världen runt för sin sak i månader, även genom förmånliga oljekontrakt.

Frågan är uppenbart viktig för USA. De flesta FN-delegationer skickar nu yngre diplomater till omröstningarna — men USA:s ambassadör John Bolton sitter själv med hela tiden, och förklarar för alla som vill lyssna att resultaten visar att Venezuela knappast lär vinna.

Hur spelet ska sluta avgörs i Caracas respektive Guatemala. Men det hela kan pågå ett bra tag till — 1979 blev det 155 omröstningar mellan Kuba och Colombia utan att någondera vann. Då fick Mexiko platsen; nu talas det om Uruguay, Costa Rica eller Dominikanska republiken.

- Men finns det någon kompromisskandidat vet vi det inte, säger en luttrad FN-diplomat.

- Det kan bli vilken utgång som helst.

Gunilla Kinn/TT

Orhan Pamuk smickrad över Nobelpriset

Publicerad av TT Spektra.

–Jag känner mig mycket hedrad och smickrad! Jag kommer till Stockholm med min dotter för att ta emot priset i december, berättar årets Nobelpristagare i litteratur – den turkiske författaren Orhan Pamuk.
Klockan var strax före sju på morgonen i New York när han fick veta.
–Jag låg och sov när telefonen ringde, före det officiella tillkännagivandet. Det var min agent i London som hade talat med Svenska akademien. Sedan ringde Horace Engdahl. Han läste upp prismotiveringen – och den var väldigt lyhörd, mycket elegant.
Orhan Pamuk är själv elegant, klädd i svart sammetskostym när han lite motvilligt men gentlemannamässigt tar emot reportrar på sin förläggares kontor, på 57:e gatan mitt på Manhattan.
Anledningen till att han befinner sig i New York är att han under hösten ska undervisa i kreativt skrivande på Columbia-universitet, där han också verkade på 1980-talet. Samtidigt skriver han på en kärleksroman.
–Idag är en glädjens dag, en dag att fira. Det är också ett firande av turkisk kultur och litteratur och det turkiska språket, säger en stolt författare.
Han vill ogärna tala i politiska termer, och uppfattar inte att Svenska akademien på något vis påverkats av åtalen mot honom i Turkiet.
–Nej, jag tror inte detta är politiskt. Och idag är inte en dag med politik för mig, utan enbart en dag att fira.
Orhan Pamuk har varit flitigt tippad som pristagare de senaste åren, vilket han naturligtvis varit medveten om.
–Så många har frågat mig, i åratal! Förläggare, vänner, journalister... Nobelpriset har därför inte varit något som jag inte tänkt på, men jag har heller inte gått runt och funderat på det jämt.
På förlaget Alfred A Knopf hade man vid TT:s besök knappt börjat planera hur det hela ska firas, och stämningen var allmänt hektisk.
-Vi tycker naturligtvis det är väldigt roligt, säger förläggaren George Andreou, som också representerar Nobelpristagaren V S Naipaul i USA.
-Orhan Pamuk har varit favorit till priset i så många år att jag trodde det var kört. Därför blev det faktiskt en riktig överraskning för mig idag. Annars har han och jag mest diskuterat flyttkartonger, ler han.
-Men jag vet ingen som är mer förtjänt! Det är roligt att den som belönas är en författare som är mitt i sin gärning, som skriver och som kommer att fortsätta skriva.

Sydkorean enhälligt vald av FN:s säkerhetsråd

New York (TT)

FN:s åttonde generalsekreterare heter Ban Ki-Moon. Sydkoreas utrikesminister fick en intensiv arbetsdag när säkerhetsrådet på måndagen nominerade honom som efterträdare till Kofi Annan.
- Det är ett smått opassande sammanträffande att vi samma dag väljer en generalsekreterare från Sydkorea samtidigt som vi i säkerhetsrådet diskuterar Nordkoreas kärnvapensprängning, sade USA:s FN-ambassadör John Bolton.
- Det visar vilka framsteg Sydkorea gjort sedan andra världskriget, samtidigt som Nordkorea gått bakåt.
Säkerhetsrådet föreslår alltså sydkoreanen Ban Ki-Moon, 62 år, till posten som FN:s främste företrädare. Senare denna vecka väntas generalförsamlingen rösta fram honom formellt. Vid årsskiftet får han då efterträda Kofi Annan, som går i pension efter tio år med det han kallat "världens svåraste jobb".
Koreansk kris
Ban Ki-Moon får många konflikthärdar på sitt bord. Framtiden får utvisa om det, vad gäller krisen med Nordkoreas kärnvapen, är en för- eller nackdel att han är sydkorean. Andra brännande aktuella FN-frågor är Iran och Mellanöstern, samt det pågående folkmordet i Sudan. Dessutom gäller det att reformera FN:s egen organisation, ett arbete Annan påbörjat.
Själv säger Ban Ki-Moon i en kommentar att han är hedrad över nomineringen. Han beskriver sig som en medlare, som kan vara tuff när det krävs. "Jag kanske ser mjuk ut utanpå, men jag har inre styrka när det är nödvändigt", har han också sagt.
Karriärdiplomat
I drygt två år har Ban varit Sydkoreas utrikesminister, efter en lång karriär som diplomat. Han var en av de första kandidaterna till FN-posten, vilket förståsigpåare länge påstod skulle slå tillbaka - men alla 15 medlemmar i rådet röstade för honom på måndagen. Övriga kandidater drog sig tillbaka efter provvalen, när det stod klart att de inte hade samma stöd.
- Ban Ki-Moon har fört en framgångsrik kampanj. Men det var överraskande att valet gick så snabbt, säger Sveriges FN-ambassadör Anders Lidén.
- Jag har hört många positiva saker om honom, från olika läger. Ban Ki-Moon kan FN-frågorna och har lång diplomatisk erfarenhet. Nu gäller det att han kan visa moraliskt ledarskap och agera självständigt.
Gunilla Kinn

Natur, kultur och pumpor på Öland

Publiceras på Svenska Dagbladets resesidor.

Ölands skördefest är Sveriges största evenemang i sitt slag. I år ordnas den för tionde gången och lär locka tvåhundratusen besökare med konst och kulinariskt. Men för den som söker lugn och ro har Öland mycket att erbjuda hela hösten.
“Går det på Jersey så går det på Öland”.
Så skrev P1:s Menys programledare Sven Ekberg i ett brev 1996, där han föreslog att ön han kallar “Sveriges Provence” skulle satsa på ett årligt evenemang för att lyfta fram sina kulinariska rikedomar: råvaror, restauranger och småskaliga livsmedelsproducenter.
Ekbergs förebild var Jerseys “Good Food Festival” som länge marknadsfört den brittiska kanalöns mat, medan Öland mest hade satsat på att locka med sandstränder och sommarbad.
Idén om ett “Öland Good Food” på hösten slog rot – och redan året därpå anordnades Ölands första Skördefest, som den kom att heta. En moderniserad form av den urgamla Mickelsmäss som snabbt blev rejält etablerad. Helgen 28 september – 1 oktober är det dags för dess tionde upplaga.
– Skördefesten har betytt enormt mycket för oss på Öland, säger Gunnar Kvarnbäck på familjejordbruket Solberga gård i Köpingsvik.
Gården är en av de platser där det kryllar av folk den sista septemberhelgen varje år. Besökarna kommer från stora delar av Sverige, men även från Danmark, Tyskland och Holland.
– På Öland pratar alla om att det är så synd att det mesta stänger i slutet av sommaren. Men i och med skördefesten kan man ju lika gärna hålla öppet även i augusti och september! Och när allt fler inser att ön fått en längre säsong blir det en uppåtgående spiral.
Luften är klar och krispig, höstfärgerna sprakar – och solen skiner så där värmande som bara en brittsommarsol kan. Trälårarna är fyllda av jordigt nyskördat: purjolök, vitlök, morötter, gulbetor, rödbetor, rädisor, rättika... På Solberga odlas över 150 slags grönsaker och kryddörter, varav hälften har skördetid så här års. Och i gårdsbutiken, där kön ringlar sig fram, säljs hemgjorda inläggningar, lammkorv och pesto.
Mest av allt förknippas Solberga med mat- och dekorationspumpor. Gunnar Kvarnbäck är Ölands pump-pionjär, och ordnar svenskt mästarskap i pumpaodling. Vinnarna brukar väga hundratals kilo.
De svällande frukterna symboliserar hela skördefesten. Öns kockar har utvecklat nya recept, som Karin Franssons pumpasoppa med citrongräs och kokosmjölk, och rostad pumpasallad med getost. Vid mjölkpallar, ladugårdsgallerier och butiksentréer syns grinande pumpor – ofta för att peka vägen till något av de hundratals evenemang som går av stapeln under tre intensiva dagar.
Och nätter! Ett av skördefestens stora dragplåster är Konstnatten, som pågår långt in på småtimmarna mellan fredag och lördag. Då letar sig besökarna fram till de många Ölandsboende konstnärernas utställningar i byar runtom ön, med hjälp av marschaller och lyktfyllda pumpor. Eldskulpturer och en mexikanskt inspirerat dockparad är andra evenemang som blivit nya öländska traditioner.
Sent på lördagskvällen är det dags för Night Glow, “nattbelysning” på svenska, då ett tiotal varmluftsballonger är huvudaktörer i en märklig föreställning med eldar och dova trummor. Ballongerna är fastbundna och lämnar aldrig marken, men fylls av vind och varmluft till en alldeles egen koreografi.
Det är packat av folk, och häri ligger Skördefestens tjusning och Akilleshäl. Med totalt omkring 200 000 besökare har evenemanget blivit nästan blivit lite för lyckat. Även om arrangörerna försöker sprida på evenemangen råder rent trafikkaos på sina håll, när alla samtidigt försöker hitta parkering. Det gäller att komma i god tid, ta det lugnt och vara beredd på köer.
Under skördefesten är det alltså full rulle. I varenda by händer det något, varje restaurang med självaktning serverar en rejäl skördemeny – och Borgholms slottsruin fylls av renässansklädda hantverkare, för Fårets dagar med skinnförsäljning och skördemarknad.
Men Öland har mycket att erbjuda också den som väljer en annan hösthelg än Skördefestens för ett besök – kanske för att söka lugn, ro och unika natur- och kulturupplevelser.
Som den östra landsvägen, en av Sveriges vackraste – med ålderdomliga kyrkor, väderkvarnar på rad, och ett pärlband av gammaldags radbyar som undgick att bli skiftade på 1800-talet: Bredsättra, Gärdslösa, Långlöt. På hösten känns tydligt att detta är glesbygd, med nedlagda lanthandlar och stängda hus. Men sommarvärmen har lagrats i Ölands kalkstensklippor, ljungen blommar och det finns ett alldeles särskilt, milt soldis.
– Ön är som finast i september och oktober, tycker författaren Anders Johansson, som bor i Kalmar men åker över bron så ofta han kan – framför allt till Stora Alvaret, som han nyligen skildrat i bokform. (“Ölands Stora alvar; mitt i ett världsarv” 2006)
– Jag har rest en del i Sverige, men jag vet ingen annanstans där man känner sig så långt borta från världen och civilisationen som på Stora alvaret. Den är den stora myten om Öland, men det är väldigt få som faktiskt åker dit. Man får vara alldeles ensam.
Anders Johansson talar om hur han njuter av att känna rymden, doften av timjan i vinden och åsynen av gullborst och andra vildblommor, som vid den gamla vägen mellan Resmo och Stenåsa tvärs över alvaret.
– Det krävs ingen större idrottsinsats för att ta sig dit! säger han.
– Och så har vi den östra kusten, där flyttfåglarna drar fram nu. Ja, det är ett stort skådespel.
Gunilla Kinn


Om Öland i eftersäsong – året om-ölänningarnas bästa tips
– Vida-museet, det är fantastiskt!
– Bödaskogen på norra Öland
– Att vandra på strandängarna längs med havet
– Kargheten i Stora alvaret, och öppenheten mot havet
Lill Lindfors, Bläsinge
Artist

“En vandring på Alvaret vid Möckelmossen – avslutas med lunch eller middag på Eksgården i Gårdby.”
Hans Karlsson, Dörby
Arbetsmarknadsminister

– Att vandra vid Kapelludden på östra sidan – ensam med fiskebodar, hav och sand, och historiens vingslag av tidig bebyggelse och handel
– Södra Gredas blomsterängar på våren
Ann Nilsson, Sandviks Hamncafé i Sandvik

“Söker man vila, ro, tystnad och stillhet är hösten en underbar tid på Öland. Det är möjligt att uppleva klara, soliga dagar långt in på senhösten. Tranornas trumpetande när de i stora skaror under höstfyttningen söderut samlas vid Möckelmossen på Stora alvaret, prutgässen och andra arktiska fåglar som i tusental rastar på strandängarna vid Ottenby i mitten av oktober hör till höstens säregna upplevelser – vemodsfyllt, men samtidigt hoppingivande.”
Britta Lööv, Emmetorp
Permanentboende på Öland sedan 17 år

– På alvaret och i Mittlandsskogen fyller man snabbt svampkorgen.
– Från hällarna på stenkusten eller vid Neptuni åkrar kan man få “storlaxen” på kroken.
– Att en tidig och klar höstmorgon med kikare och kaffekorg följa flyttfåglarnas färd från Ottenby på södra udden till varmare länder.
Sven Ekberg, Kalmar
Programledare, Meny/Sveriges Radio

– Naturum vid Ottenby på Ölands södra udde, öppet dagligen fram till 20 oktober.
– Restaurant Fågel Blå – utsökt mat med lokal prägel, och en fantastisk utsikt över havet i alla vädersträck.
– Den nykalkade 106 meter höga Långe Jan – södra udden ur ett fågelperspektiv!
Anders Lundquist, Stenåsa
Naturbokhandeln/Sveriges Ornitologiska Förening

Sven Ekbergs höjdpunkter under Skördefesten:
– “Matvrak” i Hulterstad, där marinarkeologer bjuder på smakprov från Regalskeppet Kronans kök.
– Bläsinge hamn där man kan köpa och äta fisk – stor folkfest.
– Torget i Borgholm, där höstens alla fina öländska råvaror finns.
– Solberga gård i Köpingsvik där man i år hoppas slå Europarekord i tyngsta pumpan.
– Övra Sandby, en genuin Ölandsby där lador och visthusbodar är fyllda med konst, konsthantverk och inte minst mat.

Fakta om höst-Öland
– www.olandsturist.se – Ölands turistförening (0485-56 06 00) kan hjälpa till med bokning av boende (vandrarhem, hotell, B&B, stugor)
– www.skordefest.nu – alla programpunkter under Skördefesten
– www.konstnatten.se – Södra Ölands konstnärers egen hemsida

Öland har flera besöksmål för finsmakare under höst och delvis vinter. Vissa ordnar gourmethelger med vinprovningar, andra julbord. Några exempel:
– Karin Franssons Hotell Borgholm – http://hotellborgholm.se
– Joseph Weichls Halltorps gästgiveri – www.halltorpsgastgiveri.se
– Eksgården, Gårdby – www.eksgarden.nu
– Rosas Handel, Löttorp – korvtillverkning
– Marsjö Strutsfarm – logi året runt; www.marsjostruts.com
– Guntorps Herrgård, www.guntorpsherrgård.se
– Wannborga Vin & Lamm, www.wannborga.nu

Julmarknader
– Skäftekärrs julmässa 3-5 november
– Eksgården 25–26 november
– Borgholms slott 9-10 december

– Vida Museum – med samlingar av Ulrica Hydman-Vallien och Bertil Vallien samt flera andra utställningar av hög klass – har öppet dagligen i september samt helger okt–dec. Intill Halltorps gästgiveri.

Transport
Att köra bil från Stockholm till Öland tar 6–7 timmar. Silverlinjen har dagliga bussar från Cityterminalen hela året; 270:–/enkel vuxen (helger även från Göteborg) www.silverlinjen.se.

Nu är Jan Eliasson enbart utrikesminister

Texten utskickad i något redigerad version av TT den 12 september.

-Från och med nu har jag bara ett enda jobb, på söndag vet jag om jag har något jobb över huvud taget!
Jan Eliasson har haft en New York-vecka med många tack- och avskedsföreställningar. Efter sitt år som ordförande för FN:s generalförsamling hyllas han av många, men får kritik från USA för bristande ledarskap.
-Roligast det här året har varit att driva igenom rådet för mänskliga rättigheter och en strategi mot terrorism – att det gick igenom, trots alla olyckskorpar som kraxade att det aldrig skulle gå!
Jan Eliasson tar emot TT minuter innan en limousine kör honom till flyplatsen. Resterna av en tårta från avskedskalaset med medarbetarna står på bordet. Några timmar tidigare höll han sitt sista tal inför generalförsamlingen – om vikten av att alla länder arbetar tillsammans mot terror och miljöhot.
-Jag är stolt över att Sverige fått leda diplomatin i FN. Trots den turbulens som råder i världspolitiken har generalförsamlingen lyckats få igenom viktiga reformer.
Förutom MR-rådet och antiterrorplanen handlar det främst om fredsbyggnadskommissionen – och om skyldigheten att skydda människor mot folkmord och krigsförbrytelser. Den har alla länder röstat fram, även Sudan.
TT: Många läsare undrar nog varför FN då inte gör något åt folkmordet i Darfur-provinsen, trots alla gånger världssamfundet sagt "aldrig mer"?
-Jag är lika frustrerad som läsarna! Vi befinner oss i en krisartad situation, även om Darfur inte varit på min dagordning utan säkerhetsrådets. Allt faller på att Sudans regering vägrar släppa in internationella styrkor. Även Sverige måste vara berett att hjälpa till i Sudan, men då kan det handla om att utkämpa ett långvarigt krig.
Ingrepp av Gud
Eliasson menar att förväntningarna på FN är orimligt höga, och att andra organisationer som Världsbanken måste bidra mer. Detta ska ske genom fredsbyggnadskommissionen som snart börjar fungera, med Sierra Leone och Burundi som första fall.
-Men både FN och EU kan spela en mycket viktigare roll i Irak och Mellanöstern än nu.
Eliasson har haft långa arbetsdagar, periodvis upp till 14 timmar per dag.
-Jobbigt, ja, men jag klagar inte! Detta är mitt liv. Det är fantastiskt att få vara med och påverka.
-Såvitt jag kan bedöma har Eliasson skött sin uppgift extremt väl, säger FN-veteranen sir Brian Urquhart, medarbetare till Dag Hammarskjöld på 1950-talet.
-Särskilt människorättsrådet var ett framsteg. Att reformera FN:s säkerhetsråd har inte varit möjligt, men där tror jag att det enda som går vore ett ingripande av Gud.
Jan Eliasson är en favorit i FN-korridorerna. Många beklagar att han inte lär komma ifråga för posten som generalsekreterare (det anses vara en asiats tur). Alla FN-korrespondenter TT talat med prisar hans integritet, kunskap, brobyggande samt förmåga att skapa samförstånd och "goda vibrationer".
Relationen till USA har däremot ofta varit känslig under året _ och en mycket centralt placerad källa på den amerikanska FN-missionen kritiserar Eliasson rejält:
-Han var i stort sett frånvarande det sista halvåret. FN led av brist på ledarskap, i en tid då vi behöver reformer. Sverige behöver en utrikesminister som gör sitt jobb på heltid.
Jan Eliasson, som dimpt ner i den svenska valrörelsen, säger själv:
-Nu ser jag fram emot att ha ett enda jobb, och det är som utrikesminister.
/Gunilla Kinn

Amerikanarna hedrade sina terroroffer

New York (TT)

Hela måndagen hölls i USA minnesstunder för dem som dog i terrorattentaten för fem år sedan. President George Bush besökte samtliga platser: nedre Manhattan i New York, Shanksville i Pennsylvania och Pentagon i Washington.

Kring Ground Zero i New York — den enorma betonggrop, omgärdad av baracker och höga stängsel, där World Trade Center-skraporna tidigare stod — vajade flera stjärnbanér, den amerikanska flaggan, på halv stång.

Hela förmiddagen läste anhöriga upp namnen på de 2 749 som dog under en finstämd ceremoni, där förre borgmästaren Rudy Giuliani och nuvarande Mike Bloomberg närvarade. Jazztrumpetaren Wynton Marsalis och flera violinister spelade, och det hölls fyra tysta minuter: för varje plan som flög in i skyskraporna, för varje skrapa som störtade.

Blommor och fotografier

Stängslen kring Ground Zero pryds nu av stora konstnärliga bilder, och många anhöriga hade satt upp blommor och fotografier på nära och kära som dog för fem år sedan. Tusentals människor rörde sig i området under minnesdagen: anhöriga, brandmän som själva jobbade med röjningsarbetet, soldatveteraner, grupper av krigsmotståndare som envist hävdar att Bush-regeringen var inblandad i attentaten, turister och vanliga New York-bor på väg till jobbet.

- Det både värmer och upprör att vara här, sade en brandsoldat vid namn Phil, som iförd sina arbetskläder tittade ut mot den plats där han under nio månader — från klockan tolv den 11 september 2001 — röjde bland byggnadsrester och förkolnade kroppsdelar.

- Jag känner mig både lycklig och sorgsen över att vara här i dag.

- De senaste månaderna har jag lärt mig massor om vad som egentligen hände, sade Betsy Metz som beskrev sig själv som "en vanlig fyrabarnsmamma från New Jersey". Hon har tagit del av alla alternativa, mer eller mindre trovärdiga, teorier som florerar på internet om vad attentaten kan ha berott på.

"Betalar ett pris"

- Jag tycker inte att medierna granskar vad regeringen egentligen visste. Det stör mig.

Andra var mindre kritiska mot regeringen, och dess koppling mellan World Trade Center-attentaten och Irakkriget.

- När man slåss för frihet betalar man ett pris, sade Koreaveteranen Ron James, som sytt upp en gul-svart flagga som minne för terrorns offer.

- De soldater som nu slåss i Irak ska inte behöva komma hem och få höra att deras insats varit förgäves.

Livet i New York har trots allt gått vidare. Befolkningen har bara ökat de senaste fem åren. Även om många små och stora företag lämnat nedre Manhattan är området kring Ground Zero sedan flera år fullt av boende.

Gunilla Kinn/TT