För nyhetsbrevet Veckans Eko/Ekolådan (48/2008).
Förväntningarna på USA:s blivande president är skyhöga – och det gäller inte minst miljö- och energifrågorna, där såväl miljöorganisationer som omvärlden hoppas på ett mer samarbetsinriktat USA.
“Gör USA till ledare vad gäller klimatförändringen” – det är en av flera punkter i miljödelen av Barack Obamas kommande regerings handlingsprogram (mer information här).
USA:s miljöpolitik väntas nu få en helt ny inriktning – efter åtta år med president George Bush, vars administration bromsat internationella klimatförhandlingar och vars parti ofta lierat sig med oljeindustrin. Miljörörelsen jublar i alla fall över valresultatet:
“Det här valet ställde de senaste 30 årens energipolitik mot de kommande 30 årens,” sade Anna Aurilio på Environment America i ett uttalande. “Från senator Obama och nedåt på valsedeln vann de kandidater som talade om en framtid med miljövänliga energislag, och väljarna förstod att det är nyckeln till en starkare ekonomi och en säkrare värld.”
Trots att ekonomifrågorna, utrikespolitiken samt sjukvårdsförsäkringssystemet lär få högsta prioritet har Barack Obama själv satt miljön högt på agendan under hela sin valrörelse. The League of Conservation Voters – en av de organisationer som betygsätter politiker ur miljöhänseende – sade bland annat om Obama att han “erbjöd den starkaste energi- och klimatplan som någonsin lagts fram av en presidentkandidat”.
I valrörelsen har det talats mycket om vikten av minskat oljeberoende och “gröna jobb”. Barack Obama har lovat att skapa fem miljoner nya arbetstillfällen i den sektor som i USA kallas “clean tech”, alltså miljöteknik. Detta ska ske genom offentligt stöd à 15 miljarder dollar om året i tio år till utveckling av bland annat vindkraft, solenergi och jordvärme. I många av de delstater som drabbats hårt av industrinedläggningar, främst i nordöstra USA, knyts stora förhoppningar till att “green collar jobs”, som att montera solcellspaneler, ska gå till arbetare som blivit av med sina “blue collar jobs”.
Andra Obama-vallöften är att minska luft- och vattenföroreningar, reducera växthusgasdrivande utsläpp kraftigt (med 80 procent till 2050), satsa på hybridbilar och att verka för att 10 procent av den elektricitet USA förbrukar kommer från förnyelsebara energikällor 2012; andelen ska öka till 25 procent år 2025.
Ifall Al Gore får en roll i Barack Obamas administration – och isåfall vilken – är ännu oklart. Ett hett tips dock är att miljöaktivisten Robert Kennedy får jobbet som chef för USA:s naturvårdsverk (EPA, Environmental Protection Agency). Den myndigheten har kritiserats hårt för att vara passiv under Bushtiden, så en sådan utnämning vore oerhört symbolisk för en nydanande miljöpolitik.
Gunilla Kinn
Amerikanska miljöorganisationer:
• Sierra Club
• League of Conservation Voters
• http://350.org
• Al Gores organisationer: http://www.climateprotect.org, http://www.repoweramerica.org, http://www.wecansolveit.org
• National Wildlife Federation
Wednesday, November 12, 2008
Thursday, October 16, 2008
Tuff sista debatt mellan McCain och Obama
New York, TT
Båda presidentkandidaterna var på hugget i den sista TV-debatten i den amerikanska valrörelsen. Särskilt John McCain tog chansen att vara offensiv – men de snabba tittarmätningarna gav ändå Barack Obama segern.
Skattepolitik, skolpeng, sjukvårdsförsäkring, aborträtt, frihandel och energiförsörjning – de båda senatorerna fick redogöra för sin syn på en rad inrikesfrågor i den avslutande debatten.
Det blev en tät och tuff men relativt saklig diskussion, där de ideologiska skillnaderna mellan republikansk och demokratisk politik blev tydliga. McCain vände sig genom TV-kameran direkt till en hantverkare Obama träffade häromdagen i Ohio: "Joe Plumber".
–Senator Obama vill att regeringen ska bestämma vad dina anställda ska ha för sjukförsäkring. Jag vill att du, Joe, ska få göra jobbet.
Sarah Palin har gjort ett stort nummer av att hon som vicepresident vill representera vanligt folk, såsom Joe Sixpack. Denne nye rörmokare lär också synas i medierna framöver, vare sig det handlar om sjukförsäkringar eller lånekrisen.
–Joe, om du nu finns därute – med min politik får du och 95 procent av alla arbetande familjer skattesänkningar, fortsatte Obama.
Negativ valrörelse
Det hettade till ordentligt när debattledaren bad de båda senatorerna förklara det negativa tonläge som valrörelsen urartat i. John McCain menade att Barack Obama bränner en stor del av sin kampanjkassa på missvisande TV-reklam, och att det är relevant att ifrågasätta Obamas kontakter med 60-talsterroristen Bill Ayers och andra tvivelaktiga personer. Obama svarade än en gång att Ayers inte medverkar i hans kampanj, och nämnde istället de framstående individer som faktiskt är hans rådgivare – till exempel den folklige kapitalisten Warren Buffett.
När frihandelsfrågan kom upp betonade Obama att han är för frihandelsavtal, men inte på vilka villkor som helst. McCain talade om hur motståndaren vill höja skatter och begränsa handel som ingen president sedan 30-talet.
Times Mark Halperin gav McCain ett svagt A i betyg, och Obama fick ett B. I CNN:s väljarpanel fick Obama dock stöd av 58 procent av de tillfrågade, mot 31 för McCain.
Båda presidentkandidaterna var på hugget i den sista TV-debatten i den amerikanska valrörelsen. Särskilt John McCain tog chansen att vara offensiv – men de snabba tittarmätningarna gav ändå Barack Obama segern.
Skattepolitik, skolpeng, sjukvårdsförsäkring, aborträtt, frihandel och energiförsörjning – de båda senatorerna fick redogöra för sin syn på en rad inrikesfrågor i den avslutande debatten.
Det blev en tät och tuff men relativt saklig diskussion, där de ideologiska skillnaderna mellan republikansk och demokratisk politik blev tydliga. McCain vände sig genom TV-kameran direkt till en hantverkare Obama träffade häromdagen i Ohio: "Joe Plumber".
–Senator Obama vill att regeringen ska bestämma vad dina anställda ska ha för sjukförsäkring. Jag vill att du, Joe, ska få göra jobbet.
Sarah Palin har gjort ett stort nummer av att hon som vicepresident vill representera vanligt folk, såsom Joe Sixpack. Denne nye rörmokare lär också synas i medierna framöver, vare sig det handlar om sjukförsäkringar eller lånekrisen.
–Joe, om du nu finns därute – med min politik får du och 95 procent av alla arbetande familjer skattesänkningar, fortsatte Obama.
Negativ valrörelse
Det hettade till ordentligt när debattledaren bad de båda senatorerna förklara det negativa tonläge som valrörelsen urartat i. John McCain menade att Barack Obama bränner en stor del av sin kampanjkassa på missvisande TV-reklam, och att det är relevant att ifrågasätta Obamas kontakter med 60-talsterroristen Bill Ayers och andra tvivelaktiga personer. Obama svarade än en gång att Ayers inte medverkar i hans kampanj, och nämnde istället de framstående individer som faktiskt är hans rådgivare – till exempel den folklige kapitalisten Warren Buffett.
När frihandelsfrågan kom upp betonade Obama att han är för frihandelsavtal, men inte på vilka villkor som helst. McCain talade om hur motståndaren vill höja skatter och begränsa handel som ingen president sedan 30-talet.
Times Mark Halperin gav McCain ett svagt A i betyg, och Obama fick ett B. I CNN:s väljarpanel fick Obama dock stöd av 58 procent av de tillfrågade, mot 31 för McCain.
Wednesday, October 15, 2008
McCain satsar allt på Pennsylvania
Trots att opinionsundersökningarna visar på en tydlig seger för Barack Obama där chansar John McCain på att vinna Pennsylvania – en stor, viktig delstat för båda kandidaterna.
"Vi blir viktigare för var dag som går", sade Pennsylvania-republikanernas Robert Gleason optimistiskt till lokaltidningen Morning Call. "Vi är den största "blå" delstaten som står på spel".
Pennsylvania i nordöstra USA har två liberala storstäder – Philadelphia i öster; Pittsburgh i väster – med en konservativ landsbygd emellan. Delstaten röstade nätt och jämnt blått – demokratiskt – i valet 2004.
Stor ledning
Men en rad opinionsundersökningar visar att läget inte alls är så jämnt som experterna länge spådde att det skulle bli.
Tvärtom leder Barack Obama nu stort i Pennsylvania, med 12_13 procentenheter över John McCain. Tydligen har Obama lyckats vinna många av de väljare som han i våras talade om som bittra, religiösa och frihandelskritiska vapenälskare.
Opinionsläget är mycket jämnare i Ohio, Virginia, Nevada, Florida, Missouri, Colorado och North Carolina än i Pennsylvania.
Satsar resurser
Ändå är båda partiernas kandidater på plats. I lördags höll Barack Obama fyra mobiliseringsmöten i centrala Philadelphia. Samma dag dök republikanernas Sarah Palin upp på Philadelphia Flyers hockeyrink för att sköta pucknedsläppet.
I söndags kampanjade Bill och Hillary Clinton med Joe Biden i hans födelsestad Scranton – och på tisdagen talar John McCain på ett kvinnocollege i Stor-Philadelphias utkant, där det brukar väga riktigt jämnt. McCains kampanj har 30 kampanjkontor i delstaten och tänker nu öppna 15 till (Obamas har 78).
Kan bli jämnt
Möjligen har båda lägren gjort egna mätningar som visar att valet trots allt blir jämnt – och demokraterna vågar tydligen inte ta en seger för given.
Men John McCain har få alternativ, om han ska ha chans att vinna presidentvalet. Som läget ser ut nu måste han få Pennsylvanias 21 elektorsröster för att kompensera Obamas framfart i andra delstater, särskilt sedan han slutat satsa på arbetslöshetsdrabbade Michigan.
Pennsylvania potential
–Republikanerna ser nog viss potential i Pennsylvania eftersom Obama förlorade primärvalet mot Hillary, säger David Chermol som volontärarbetar för Obama i Philadelphia.
–Nu måste de koncentrera sina resurser. I både Ohio och Pennsylvania finns många konservativa som är mot abort, och ett stort antal främlingsfientliga grupper.
John McCain har lovat sina anhängare att göra allt han kan för att vända opinionsläget – inte minst i den sista TV-sända debatten på onsdag.
Men blott en kandidat har lyckats med en sådan vändning: nämligen Ronald Reagan, mot Jimmy Carter i valet 1980.
"Vi blir viktigare för var dag som går", sade Pennsylvania-republikanernas Robert Gleason optimistiskt till lokaltidningen Morning Call. "Vi är den största "blå" delstaten som står på spel".
Pennsylvania i nordöstra USA har två liberala storstäder – Philadelphia i öster; Pittsburgh i väster – med en konservativ landsbygd emellan. Delstaten röstade nätt och jämnt blått – demokratiskt – i valet 2004.
Stor ledning
Men en rad opinionsundersökningar visar att läget inte alls är så jämnt som experterna länge spådde att det skulle bli.
Tvärtom leder Barack Obama nu stort i Pennsylvania, med 12_13 procentenheter över John McCain. Tydligen har Obama lyckats vinna många av de väljare som han i våras talade om som bittra, religiösa och frihandelskritiska vapenälskare.
Opinionsläget är mycket jämnare i Ohio, Virginia, Nevada, Florida, Missouri, Colorado och North Carolina än i Pennsylvania.
Satsar resurser
Ändå är båda partiernas kandidater på plats. I lördags höll Barack Obama fyra mobiliseringsmöten i centrala Philadelphia. Samma dag dök republikanernas Sarah Palin upp på Philadelphia Flyers hockeyrink för att sköta pucknedsläppet.
I söndags kampanjade Bill och Hillary Clinton med Joe Biden i hans födelsestad Scranton – och på tisdagen talar John McCain på ett kvinnocollege i Stor-Philadelphias utkant, där det brukar väga riktigt jämnt. McCains kampanj har 30 kampanjkontor i delstaten och tänker nu öppna 15 till (Obamas har 78).
Kan bli jämnt
Möjligen har båda lägren gjort egna mätningar som visar att valet trots allt blir jämnt – och demokraterna vågar tydligen inte ta en seger för given.
Men John McCain har få alternativ, om han ska ha chans att vinna presidentvalet. Som läget ser ut nu måste han få Pennsylvanias 21 elektorsröster för att kompensera Obamas framfart i andra delstater, särskilt sedan han slutat satsa på arbetslöshetsdrabbade Michigan.
Pennsylvania potential
–Republikanerna ser nog viss potential i Pennsylvania eftersom Obama förlorade primärvalet mot Hillary, säger David Chermol som volontärarbetar för Obama i Philadelphia.
–Nu måste de koncentrera sina resurser. I både Ohio och Pennsylvania finns många konservativa som är mot abort, och ett stort antal främlingsfientliga grupper.
John McCain har lovat sina anhängare att göra allt han kan för att vända opinionsläget – inte minst i den sista TV-sända debatten på onsdag.
Men blott en kandidat har lyckats med en sådan vändning: nämligen Ronald Reagan, mot Jimmy Carter i valet 1980.
Thursday, October 02, 2008
Palin och Biden i respektfullt möte
New York, TT
Sarah Palin klarade sig väl igenom sin allra första debatt om nationell politik. Men Joe Biden ansågs ändå ha vunnit en majoritet av väljarnas sympatier, i TV-bolagens snabbundersökningar.
Enligt CBS News mätning ansåg 46 procent av de tillfrågade att Biden var bäst i debatten, medan 21 procent höll på Palin. En tredjedel tyckte att den blev oavgjord.
Mediebilden blir därmed troligen dels att Sarah Palin kommit tillbaka med besked i valrörelsen, dels att väljarna inför valet den 4 november ändå har störst förtroende för de båda demokratiska kandidaterna.
Unik debatt
Irakkriget, sjukvårdsförsäkringar, skatter, klimatet, enkönade äktenskap, vicepresidentrollen och inte minst vem som bär ansvaret för Wall Street- och bolåne-krisen. De båda kandidaterna till att efterträda Dick Cheney som USA:s nästa vicepresident fick ge sin syn på en rad frågor, under den enda TV-debatt som ordnas mellan dem.
Irak skiljefråga
"Det vore en parodi om vi skulle lämna Irak nu", sade republikanen och Alaska-guvernören Sarah Palin. Hon menade att Barack Obamas plan att börja kalla hem trupperna vore att ge upp i kriget mot terror.
Demokraten och Delaware-senatorn Joe Biden försvarade planen att USA ska dra sig ur Irak inom 16 månader, och betonade att terrorism bör bekämpas i Pakistan och Afghanistan – samt att denna fråga är en av många, där kandidaterna skiljer sig åt fundamentalt.
Biden skyllde de dåliga huskrediter som vållat finanskrisen på bristande reglering, medan Palin talade om den girighet på Wall Street som hon och John McCain vill bekämpa.
Stort intresse
Över hela USA ordnades tusentals "debate parties", sammankomster med storbildsskärmar. Intresset har varit stort inte minst eftersom Sarah Palin den senaste tiden hånats och beklagats av både demokrater och konservativa, efter svaga insater i de få intervjuer hon gett.
Men i debatten gav hon ett piggt och offensivt intryck, och de som skadeglatt hoppats på att hon skulle göra bort sig blev besvikna.
Kommentatorer i konservativa Fox News konstaterade att Sarah Palin återupprättat sitt anseende genom att ge Joe Biden en tuff match.
Artig debatt
Biden framstod som den Washington-veteran han är, men lyckades undvika att vara nedlåtande mot sin unga motståndare; Palin använde en folklig outsider-jargong.
Vicepresidentkandidaterna spelar för det mesta mycket liten roll för vem de amerikanska väljarna röstar på, utom möjligen i kandidatens egen hemstat. Sedan Palin dök upp som ett politiskt stjärnskott har experterna spekulerat om ifall denna "sanning" bör omprövas.
Barack Obamas ledning i opinionsmätningarna blir mycket svår att vända för republikanerna – men Sarah Palins debattinsats var tillräckligt bra för att John McCain ännu ska ha en chans.
/Gunilla Kinn
Sarah Palin klarade sig väl igenom sin allra första debatt om nationell politik. Men Joe Biden ansågs ändå ha vunnit en majoritet av väljarnas sympatier, i TV-bolagens snabbundersökningar.
Enligt CBS News mätning ansåg 46 procent av de tillfrågade att Biden var bäst i debatten, medan 21 procent höll på Palin. En tredjedel tyckte att den blev oavgjord.
Mediebilden blir därmed troligen dels att Sarah Palin kommit tillbaka med besked i valrörelsen, dels att väljarna inför valet den 4 november ändå har störst förtroende för de båda demokratiska kandidaterna.
Unik debatt
Irakkriget, sjukvårdsförsäkringar, skatter, klimatet, enkönade äktenskap, vicepresidentrollen och inte minst vem som bär ansvaret för Wall Street- och bolåne-krisen. De båda kandidaterna till att efterträda Dick Cheney som USA:s nästa vicepresident fick ge sin syn på en rad frågor, under den enda TV-debatt som ordnas mellan dem.
Irak skiljefråga
"Det vore en parodi om vi skulle lämna Irak nu", sade republikanen och Alaska-guvernören Sarah Palin. Hon menade att Barack Obamas plan att börja kalla hem trupperna vore att ge upp i kriget mot terror.
Demokraten och Delaware-senatorn Joe Biden försvarade planen att USA ska dra sig ur Irak inom 16 månader, och betonade att terrorism bör bekämpas i Pakistan och Afghanistan – samt att denna fråga är en av många, där kandidaterna skiljer sig åt fundamentalt.
Biden skyllde de dåliga huskrediter som vållat finanskrisen på bristande reglering, medan Palin talade om den girighet på Wall Street som hon och John McCain vill bekämpa.
Stort intresse
Över hela USA ordnades tusentals "debate parties", sammankomster med storbildsskärmar. Intresset har varit stort inte minst eftersom Sarah Palin den senaste tiden hånats och beklagats av både demokrater och konservativa, efter svaga insater i de få intervjuer hon gett.
Men i debatten gav hon ett piggt och offensivt intryck, och de som skadeglatt hoppats på att hon skulle göra bort sig blev besvikna.
Kommentatorer i konservativa Fox News konstaterade att Sarah Palin återupprättat sitt anseende genom att ge Joe Biden en tuff match.
Artig debatt
Biden framstod som den Washington-veteran han är, men lyckades undvika att vara nedlåtande mot sin unga motståndare; Palin använde en folklig outsider-jargong.
Vicepresidentkandidaterna spelar för det mesta mycket liten roll för vem de amerikanska väljarna röstar på, utom möjligen i kandidatens egen hemstat. Sedan Palin dök upp som ett politiskt stjärnskott har experterna spekulerat om ifall denna "sanning" bör omprövas.
Barack Obamas ledning i opinionsmätningarna blir mycket svår att vända för republikanerna – men Sarah Palins debattinsats var tillräckligt bra för att John McCain ännu ska ha en chans.
/Gunilla Kinn
Saturday, September 27, 2008
Debatten början på slutet av USA:s valrörelse
New York, TT
De flesta politiska bedömare i USA tycks ense om att den första TV-sända debatten mellan demokraten Barack Obama och republikanen John McCain blev jämn. Samtidigt som båda stärkte sin ställning hos de egna anhängarna återstår att se hur mittenväljarna reagerade.
"Ifall McCains uppdrag var att i den här debatten visa att han behärskar utrikespolitik och samtidigt sätta sin motståndare på defensiven så lyckades han", skrev TV-bolaget CBS News kommentator. "Och om Obamas mål var att visa att han är redo för den utmaningen, så lyckades han också med det."
Med en dryg månad kvar till presidentvalet var förväntningarna höga inför debatten. Det blev en saklig men tuff diskussion – om allt från finanskrisen till synen på diplomati mot diktaturer.
Irakfrågan skiljer
Tydligast var kontrasten mellan senatorerna i synen på Irakkriget. Barack Obama upprepade att det var feltänkt från början, medan John McCain betonade att den truppförstärkning han initierat i Irak lyckats. Med exempel visade McCain på sin utrikespolitiska gärning, och slog fast att Obama "inte fattar" och "inte har erfarenhet" – medan Obama påminde om McCains fokus på Irak, istället för Afghanistan och Pakistan.
"De löste inte frågorna i debatten, utan belyste dem snarare", skrev Wall Street Journal i en analys av kandidaternas syn på USA:s roll i världen. "Skillnaderna är reella."
Resultat: oavgjort
En hel del förståsigpåare ansåg att John McCain vann debatten på poäng – men att han borde ha fått in en knockout för att utropas till segrare. Särskilt som temat var hans säkra kort: utrikes- och säkerhetspolitik. Därmed blir resultatet oavgjort, eller kanske en halv seger för båda.
Valet anses av många bedömare handla om “för eller emot Obama” som president och överbefälhavare, och han tycks ha fått minst godkänt för presidentmässighet i debatten.
“Om McCain hade varit mer hövlig, och Obama mer stridslysten hade det varit ännu bättre”, skrev Wall Street Journal i en av många kommentarer om stil och framförande.
Obama vann väljare
Och även om McCain fick något bättre betyg av experterna i sak tycks Obama ha gått hem bland väljarna. CNN:s och CBS:s undersökningar gav tydligt, positivt utslag för Obama bland dem som sett debatten – särskilt bland kvinnliga väljare.
Sådana snabbmätningar bör tas med en nypa salt, då demokraterna är överrepresenterade – men om några dagar lär opinionsundersökningar visa effekten bland “independents”, de oberoende vars röster båda kandidaterna hoppas på.
Magasinet Time skrev att debatten var "en stor händelse i valrörelsen – början på slutet. Den behöver smältas och diskuteras i fikarummen och runt köksborden. Men loppet är ännu inte avgjort."
Åter till finanskrisen
Få bedömare blev dock imponerade av kandidaterna under den tredjedel av debatten som gällde USA:s akuta finanskris; knappast heller de tittare som drabbats av arbetslöshet och utmätning, eller inte får sina hus sålda. Båda upprepade gamla standardrepliker om skatter och egna hjärtefrågor. Men ämnet ekonomi är glödhett i USA nu och lär återkomma, inte minst i kommande TV-debatter.
/Gunilla Kinn
De flesta politiska bedömare i USA tycks ense om att den första TV-sända debatten mellan demokraten Barack Obama och republikanen John McCain blev jämn. Samtidigt som båda stärkte sin ställning hos de egna anhängarna återstår att se hur mittenväljarna reagerade.
"Ifall McCains uppdrag var att i den här debatten visa att han behärskar utrikespolitik och samtidigt sätta sin motståndare på defensiven så lyckades han", skrev TV-bolaget CBS News kommentator. "Och om Obamas mål var att visa att han är redo för den utmaningen, så lyckades han också med det."
Med en dryg månad kvar till presidentvalet var förväntningarna höga inför debatten. Det blev en saklig men tuff diskussion – om allt från finanskrisen till synen på diplomati mot diktaturer.
Irakfrågan skiljer
Tydligast var kontrasten mellan senatorerna i synen på Irakkriget. Barack Obama upprepade att det var feltänkt från början, medan John McCain betonade att den truppförstärkning han initierat i Irak lyckats. Med exempel visade McCain på sin utrikespolitiska gärning, och slog fast att Obama "inte fattar" och "inte har erfarenhet" – medan Obama påminde om McCains fokus på Irak, istället för Afghanistan och Pakistan.
"De löste inte frågorna i debatten, utan belyste dem snarare", skrev Wall Street Journal i en analys av kandidaternas syn på USA:s roll i världen. "Skillnaderna är reella."
Resultat: oavgjort
En hel del förståsigpåare ansåg att John McCain vann debatten på poäng – men att han borde ha fått in en knockout för att utropas till segrare. Särskilt som temat var hans säkra kort: utrikes- och säkerhetspolitik. Därmed blir resultatet oavgjort, eller kanske en halv seger för båda.
Valet anses av många bedömare handla om “för eller emot Obama” som president och överbefälhavare, och han tycks ha fått minst godkänt för presidentmässighet i debatten.
“Om McCain hade varit mer hövlig, och Obama mer stridslysten hade det varit ännu bättre”, skrev Wall Street Journal i en av många kommentarer om stil och framförande.
Obama vann väljare
Och även om McCain fick något bättre betyg av experterna i sak tycks Obama ha gått hem bland väljarna. CNN:s och CBS:s undersökningar gav tydligt, positivt utslag för Obama bland dem som sett debatten – särskilt bland kvinnliga väljare.
Sådana snabbmätningar bör tas med en nypa salt, då demokraterna är överrepresenterade – men om några dagar lär opinionsundersökningar visa effekten bland “independents”, de oberoende vars röster båda kandidaterna hoppas på.
Magasinet Time skrev att debatten var "en stor händelse i valrörelsen – början på slutet. Den behöver smältas och diskuteras i fikarummen och runt köksborden. Men loppet är ännu inte avgjort."
Åter till finanskrisen
Få bedömare blev dock imponerade av kandidaterna under den tredjedel av debatten som gällde USA:s akuta finanskris; knappast heller de tittare som drabbats av arbetslöshet och utmätning, eller inte får sina hus sålda. Båda upprepade gamla standardrepliker om skatter och egna hjärtefrågor. Men ämnet ekonomi är glödhett i USA nu och lär återkomma, inte minst i kommande TV-debatter.
/Gunilla Kinn
Monday, June 30, 2008
USA:s högsta domarkår underskattad valfråga
När USA:s näste president tar över 2009 kommer sex av nio ledamöter i Högsta domstolen att vara över 70 år. Hur John McCain eller Barack Obama vill använda sin makt att utnämna eventuella nya domare är en bubblare i valrörelsen.
"Jag vill ha en domarkår med tillräckligt mycket empati och känsla för vad vanliga människor går igenom", har Barack Obama sagt.
"Jag har min egen standard för juridisk duglighet, erfarenhet, filosofi och temperament. Chefsdomare John Roberts och Samuel Alito lever upp till den på alla sätt", sade John McCain i ett tal i våras.
Med andra ord skulle han gärna utse personer i likhet med George Bush, som 2005 nominerade dessa pålitligt konservativa domare – och isåfall skulle HD få en tydlig konservativ majoritet i framtiden.
Det synsätt som McCain hyllar är att lagen ska följas troget. Det liberala, som Obama står för, är att lagen bör tolkas enligt moderna förhållanden, även om det innebär beskyllningar om "domstolsaktivism" – som när Kaliforniens Högsta domstol nyligen tillät homoäktenskap i delstaten.
Ofta 5–4
De senaste decennierna har USA:s högsta domstol fått en alltmer konservativ profil, som ett resultat av att republikanernas dominans i politiken – men ofta väger det lika mellan de två "blocken". Flera viktiga frågor har avgjorts med en utslagsröst. Eftersom de nio domarna sitter på livstid blir varje ny utnämning viktig.
Troligen får den blivande presidenten utse minst en ny domare – kanske rentav tre. John Paul Stevens och Ruth Bader Ginsburg, två av dem som räknas som "liberala", är 88 respektive 75 år och kan mycket väl vilja dra sig tillbaka, liksom David Souter som trots sin relativa ungdom (68) sägs överväga att avgå.
Ifall McCain som president då väljer konservativa ersättare kan det påverka utslaget i en rad viktiga frågor som domstolen kan komma att hantera de närmaste åren – till exempel en ny omgång av "Roe vs Wade" (frågan om rätten till abort) och synen på religionens ställning. Obama skulle, om någon av dessa tre avgår, kunna upprätthålla nuvarande balans.
Ingen stor valfråga
Även om HD:s sammansättning tas upp i tidningsartiklar och av kandidaterna är det inte en av de stora frågorna i valrörelsen. De flesta väljare berörs mer av bensinpriser, kreditkrisen och andra plånboksfrågor. Irak och kriget mot terror diskuteras också mer än domarnomineringar. Men välorganiserade lobbygrupper lär se till att frågan bubblar upp – det kan gälla konservativa kristna som är emot homoäktenskap, eller grupper som vill se se fler kvinnor som domare.
Det spekuleras för övrigt i att en president Obama skulle låta Hillary Clinton bli en av dessa.
Domstolen högst upp i "den dömande makten"
Högsta domstolen som har sitt säte i Washington är en del av domstolsväsendet – den dömande makt, som i USA:s statsskick är tänkt att balansera den exekutiva makten (presidentämbetet) och den lagstiftande dito (kongressen, d v s senaten samt representanthuset).
Den första domstolen inrättades 1789, men det var under 1800-talets första decennier som dess mandat och arbetsmetoder tog form.
De numera nio ledamöterna utses av presidenten och godkänns av senaten. Chefsdomare är John Roberts, som utsågs 2005 av George W Bush.
Liberala och konservativa domare i HD
När man talar om Högsta domstolens medlemmar som "konservativa" eller "liberala" menar man inte främst i politiskt hänseende, utan i synen på grundlagstolkning.
De konservativa domarna framhäver vikten av att hålla sig strikt till lagtexten, medan de som räknas som mer liberala anser att aktuella förhållanden måste få spela in.
"De konservativa": chefsdomaren John Roberts, Samuel Alito, Antonin Scalia och Clarence Thomas.
"De liberala": John Paul Stevens, David Souter, Ruth Bader Ginsburg och Stephen Breyer.
Anthony Kennedy räknas ofta till de konservativa, men har flera gånger använt sin vågmästarroll så att utslaget blivit 5-4. Senast röstade han med de konservativa domarna i frågan om rätten att äga handeldvapen; tidigare i juni med de liberala om Guantánamo-fångarnas rättigheter.
"Jag vill ha en domarkår med tillräckligt mycket empati och känsla för vad vanliga människor går igenom", har Barack Obama sagt.
"Jag har min egen standard för juridisk duglighet, erfarenhet, filosofi och temperament. Chefsdomare John Roberts och Samuel Alito lever upp till den på alla sätt", sade John McCain i ett tal i våras.
Med andra ord skulle han gärna utse personer i likhet med George Bush, som 2005 nominerade dessa pålitligt konservativa domare – och isåfall skulle HD få en tydlig konservativ majoritet i framtiden.
Det synsätt som McCain hyllar är att lagen ska följas troget. Det liberala, som Obama står för, är att lagen bör tolkas enligt moderna förhållanden, även om det innebär beskyllningar om "domstolsaktivism" – som när Kaliforniens Högsta domstol nyligen tillät homoäktenskap i delstaten.
Ofta 5–4
De senaste decennierna har USA:s högsta domstol fått en alltmer konservativ profil, som ett resultat av att republikanernas dominans i politiken – men ofta väger det lika mellan de två "blocken". Flera viktiga frågor har avgjorts med en utslagsröst. Eftersom de nio domarna sitter på livstid blir varje ny utnämning viktig.
Troligen får den blivande presidenten utse minst en ny domare – kanske rentav tre. John Paul Stevens och Ruth Bader Ginsburg, två av dem som räknas som "liberala", är 88 respektive 75 år och kan mycket väl vilja dra sig tillbaka, liksom David Souter som trots sin relativa ungdom (68) sägs överväga att avgå.
Ifall McCain som president då väljer konservativa ersättare kan det påverka utslaget i en rad viktiga frågor som domstolen kan komma att hantera de närmaste åren – till exempel en ny omgång av "Roe vs Wade" (frågan om rätten till abort) och synen på religionens ställning. Obama skulle, om någon av dessa tre avgår, kunna upprätthålla nuvarande balans.
Ingen stor valfråga
Även om HD:s sammansättning tas upp i tidningsartiklar och av kandidaterna är det inte en av de stora frågorna i valrörelsen. De flesta väljare berörs mer av bensinpriser, kreditkrisen och andra plånboksfrågor. Irak och kriget mot terror diskuteras också mer än domarnomineringar. Men välorganiserade lobbygrupper lär se till att frågan bubblar upp – det kan gälla konservativa kristna som är emot homoäktenskap, eller grupper som vill se se fler kvinnor som domare.
Det spekuleras för övrigt i att en president Obama skulle låta Hillary Clinton bli en av dessa.
Domstolen högst upp i "den dömande makten"
Högsta domstolen som har sitt säte i Washington är en del av domstolsväsendet – den dömande makt, som i USA:s statsskick är tänkt att balansera den exekutiva makten (presidentämbetet) och den lagstiftande dito (kongressen, d v s senaten samt representanthuset).
Den första domstolen inrättades 1789, men det var under 1800-talets första decennier som dess mandat och arbetsmetoder tog form.
De numera nio ledamöterna utses av presidenten och godkänns av senaten. Chefsdomare är John Roberts, som utsågs 2005 av George W Bush.
Liberala och konservativa domare i HD
När man talar om Högsta domstolens medlemmar som "konservativa" eller "liberala" menar man inte främst i politiskt hänseende, utan i synen på grundlagstolkning.
De konservativa domarna framhäver vikten av att hålla sig strikt till lagtexten, medan de som räknas som mer liberala anser att aktuella förhållanden måste få spela in.
"De konservativa": chefsdomaren John Roberts, Samuel Alito, Antonin Scalia och Clarence Thomas.
"De liberala": John Paul Stevens, David Souter, Ruth Bader Ginsburg och Stephen Breyer.
Anthony Kennedy räknas ofta till de konservativa, men har flera gånger använt sin vågmästarroll så att utslaget blivit 5-4. Senast röstade han med de konservativa domarna i frågan om rätten att äga handeldvapen; tidigare i juni med de liberala om Guantánamo-fångarnas rättigheter.
Monday, June 02, 2008
Subscribe to:
Posts (Atom)