Återvinning, sopsortering och energieffektivitet är miljöområden där Japan håller sig väl framme. Men landet har haft svårt att klara Kyoto-kraven – och ekologisk mat är relativt dyr. Ekolådan har besökt Tokyo.
Publicerad i Ekolådans nyhetsbrev Veckans eko, 11/2008
– Alltfler japaner intresserar sig för ekologi, berättar skribenten Tamiko Hayashi som specialiserat sig på gröna frågor.
– Numera publicerar även modemagasinen miljöartiklar. Det har blivit inne med yoga och att cykla. Men ännu har bara en liten del av folket en medvetet hållbar livsstil.
Precis som i andra trendorienterade storstäder finns i Tokyo ett rikt utbud av butiker som säljer giftfria frukter och grönsaker, rättvisemärkt kaffe samt ekologiska viner och dito sake och shochu.
Tamiko Hayashi berättar om Ginza-restaurangen Dorobushi som serverar ekologisk mat, och om gården Pica några timmars resa från Tokyo, som odlar biodynamiskt och tar emot besökare. Flera företag levererar hem till kunderna.
Intresset för ekologisk mat ¬– yuuki shokuhin – har ökat efter flera livsmedelsskandaler. Som när spenat från Kina var kraftigt besprutad, eller när mjölk från ett inhemskt mejeri gjorde hundratals konsumenter sjuka.
Reglerna för vilka livsmedel som får kallas ekologiska är strikta, och än så länge har få gårdar låtit certifiera sig. Efterfrågan är större än utbudet.
– Det är rätt dyrt med ekologisk mat, säger Tamiko Hayashi.
– Men i stadsdelen där jag bor, Ayoama, finns en nedlagd skola med lotter där vi odlar tomater och aubergine.
I Japan bor 127 miljoner människor, på en yta mindre än Sveriges. Befolkningstätheten har lett till en rad miljöstrategier.
– Japan har en helhetssyn på sopsortering och återvinning som är intressant för Sverige, säger Izumi Tanaka som är miljöingenjör på ITPS’ (svenska Institutet för tillväxtpolitiska studier) Tokyo-kontor.
Att landet har brist på energikällor och är beroende av import har gjort att Japan alltsedan oljekrisens 70-tal effektiviserat sin energianvändning. Man förbrukar mindre energi än såväl EU som USA, Ryssland och Kina för att uppnå motsvarande välstånd.
Men bara några få procent är från förnyelsebara källor; det mesta är olja, kärnkraft och kol.
– Regeringen bedömer att sol- och vindkraft inte räcker långt för Japans energibehov, säger Izumi Tanaka.
Men den har stiftat en rad miljölagar, ger skatteavdrag för miljöbilar och vill stimulera miljöteknikföretag. För att konkurrera med Kina och Indien vill Japan bli en grön supermakt, och har en femtedel av världens ”clean tech”-industri (tvåa efter USA). Bensinsnåla bilar och bränsleceller är framgångsrika exportprodukter.
Trots höga ambitioner har Japan dock haft svårt att leva upp till åtagandena i Kyoto-protokollet från 1997. Som i alla andra länder har man sett en motsättning mellan miljö och ekonomisk tillväxt – och även om Japan har supermodern, spårbunden kollektivtrafik står flyg och bilar för stora koldioxidutsläpp.
Gunilla Kinn
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
(...) Japan har en helhetssyn på sopsortering och återvinning som är intressant för Sverige (...)
Jag vore oerhört intresserad av att se och främst höra exakt HUR den helhetssynen ser ut. Om det handlar om att öka landmassa med hjälp av sopor där man rent praktiskt gör hårda tegelstenar av sopor så är väl helhetssynen lite haltande. Den japanska förpackningsindustrin är ENORM. Och jag menar enorm. När jag skrev en uppsats i japanologi vägde jag en kakförpackning för jag skrev just om environmental conservation. Man hade då fått lägga ön Yukemenoshima (bara sopor) på is p g a ohyreproblem. Förpackningsmaterialet vägde hundra gram mer än själva kakorna. Varje kaka var inslagen i papper etc. Nu har sånt här mängder med förklaringar, från kultrurella och framåt; du får inget påse men du får ditt paket inslaget - hmmm - det är inget du ändrar över en natt. Men det vore faktiskt intressant att höra exakt hur japan går i bräschen. Det är inte min erfarehet om man inte menar de där landfyllnaderna.
Post a Comment