Läget i Oaxaca i södra Mexiko är mycket spänt inför vad som är tänkt att vara årets folkfest: Guelaguetza, en festival som äger rum den 23 och 30 juli.
Fackliga och politiska rörelser som vill se delstatsguvernören avsatt bojkottar evenemanget. De har ordnat sin egen Guelaguetza, och tänker störa den officiella. Den utdragna konflikten från i fjol är långt ifrån löst.
Zócalo, torget i hjärtat av Gamla stan, är fyllt av flanerande stadsbor och turister, med uteserveringar, lummiga träd, musikanter, marknadsstånd och ballongförsäljare. Men idyllen samsas med en annan verklighet.
"Välkommen till Guelaguetza 2007! Endast i Oaxaca finner ni: tårgas, tortyr, fängelser, försvinnanden, olagliga bortföranden och dödande", står det på upphängda flygblad. På engelska och spanska uppmanas turister att avstå från årets Guelaguetza.
I sina stånd på den öppna platsen framför katedralen visar medlemmar i organisationen Appo DVD-filmer från de brutala händelserna förra sommaren. Då attackerade polisstyrkor det tältläger som strejkande från det mexikanska lärarfacket byggt upp på torget för att demonstrera för bättre villkor.
Maktkamp i staden
Lärarstrejken utvidgades snabbt till en bred proteströrelse, ledd av Appo (La Asamblea Popular del Pueblo de Oaxaca; Oaxacas Folkförsamling). Under flera månader belägrade de staden, och krävde delstatsguvernören Ulises Ruiz Ortiz’ avgång. Han kom till makten för två år sedan, efter förmodat valfusk. Men i grunden handlar rörelsens missnöje om de djupa sociala orättvisor som råder i södra Mexiko.
-Lärare som jobbar ute i byskolorna får se skriande fattigdom. Vi måste protestera! Konflikten handlar inte bara om vår lönesättning, säger biologiläraren Javier Hernández Torres, som tillsammans med 70 000 kolleger i delstaten strejkade i flera månader i fjol.
Lärarstrejken upphörde, men inte den brutala kampen mellan Appo med flera grupper å ena sidan, och olika polisstyrkor å den andra. Demonstranterna byggde barrikader av brinnande bussar, och möttes av stridsvagnar, tårgas och batonger. Konflikten varade hela hösten.
Ett antal dödade, sårade och fängslade blev resultatet - och FN:s utsände rapporterade i oktober om allvarliga människorättsövergrepp från regeringssidan. Turismen, bygdens viktigaste inkomstkälla, upphörde helt.
#Få turister
I år har resenärerna börjat hitta tillbaka till Oaxaca - i grunden en drömdestination för alla intresserade av mexikansk-indiansk kulturhistoria, arkeologi, mat, musik och rika hantverkstraditioner.
Guelaguetzan är som midsommarfirandet i Siljansbygden och Medeltidsveckan på Gotland - en rolig sommarhändelse för invånarna, och en magnet för besöksnäringen. Staden Oaxaca började fira festivalen 1932, genom att plocka upp en gammal tradition från indianbyarna.
Men enligt Appo, som innehåller många ur ursprungsbefolkningarna, har det hela blivit ett jippo som mest gynnar kommersiella intressen. Evenemanget är just nu konfliktens stora symbolfråga.
#Politisk festival
Allt bubblade upp igen i juni, efter ettårsdagen av attacken på Zócalo. I måndags blev det en ny konfrontation, mellan kravallutrustade poliser och Appo-aktivister - båda sidor beväpnade med stenar. Polisen splittrade demonstranterna efter att ha langat ut flera tårgasbomber. Samtidigt firade större delen av rörelsen sin egen Guelaguetza som en politisk protest.
-Vårt mål är att få Ulises Ruiz Ortiz att avgå. Han representerar inte folket och har gjort Oaxaca till en auktoritär polisstat, säger advokaten Gilberto Hernández Santiago, som är aktiv i Appos juridiska utskott.
-Ulises påstår att allt är lugnt. Så är inte fallet, några av de våra sitter ännu fängslade. Därför bojkottar vi Guelaguetzan, och planerar en fredlig mobilisering.
Konflikten visar hur svaga Mexikos demokratiska institutioner är. Även om läget i Oaxaca är komplicerat är det helt klart att så gott som alla invånare drabbas ekonomiskt - inte bara rika, som Appo antyder, utan även småföretagare, gatuförsäljare, guider och anställda på hotell, restauranger och språkskolor.
- Vi hoppas att det blir en Guelaguetza på måndag. Vi har knappt några kunder nu, säger Citlalli Adelina Hernández, som lagar empanadas och tostadas i ett gatustånd.
- Situationen är trist för alla, säger Javier Hernández Torres, som tror att en bojkott är nödvändig.
- Det är synd om alla som inte kan försörja sig. Men vi måste göra vad vi kan så att regeringen inte fortsätter förtrycka oss.
Kyrkan, intellektuella och den federala regeringen har försökt medla i konflikten utan att lyckas. Ulises Ruiz Ortiz vägrar avgå, och sympatierna från vanliga Oaxacabor skiftar.
- Alla agerar efter sina intressen, säger Flavio Nuñez, en tjänsteman vars familj hoppas kunna gå på måndagens Guelaguetza.
- Appo har varit bra på sätt och vis - men vi sympatiserar inte med de provokativa metoder en del av dem använder.
Amerikafarare försörjer Oaxaca
Turism och jordbruk är de viktigaste näringarna i södra Mexiko. Här finns få industrier.
Bristen på arbetstillfällen får människor att migrera till norra Mexikos “maquiladoras” (sammansättningsfabriker som levererar kläder och hushållsapparater till den nordamerikanska marknaden) eller att - legalt eller illegalt - ta sig till USA. Var och varannan familj på landsbygden har anhöriga i USA, som skickar hem pengar - en nästan lika viktig inkomstkälla som turismen för delstaten.
Den långvariga politiska konflikten, som strypt inflödet av turistpengar, lär leda till att än fler fattiga oaxacensare tvingas söka lyckan norrut framöver.
Mexikos femte största delstat
Oaxaca som har 3,5 miljoner invånare, är den till ytan femte största av Mexikos 31 delstater och har namn efter sin huvudstad.
Före den spanska erövringen dominerades Oaxaca av indianfolken zapotekerna och miztekerna. Även om en stor del av ursprungsbefolkningen gick under lever deras traditioner och språk kvar starkare i Oaxaca än i andra delar av Mexiko.
Ulises Ruiz Ortiz (född 1958) valdes till delstatsguvernör 2004. Valet har ifrågasätts, och det hör till saken att valfusk länge varit mycket vanligt förekommande i Oaxaca. Ruiz tillhör PRI, det parti som dominerade Mexiko större delen av 1900-talet.
Den federala regeringen ville länge inte lägga sig i konflikten i Oaxaca, utan har hänvisat till att det är upp till delstaten att lösa sina problem. Sedan den amerikanske aktivisten Brad Will sköts till döds i oktober 2006 skickade dock dåvarande presidenten Vicente Fox dit federala polisstyrkor.
Sunday, July 22, 2007
Spänt läge inför festival i mexikanska Oaxaca
Kategorier
• TT,
Mänskliga rättigheter,
Samhällsjournalistik,
Utrikesnyheter
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment