MBA-utbildning i USA lyft för karriären

Publicerat i tidningen Civilekonomens MBA-nummer, augusti (?) 2006

Anders Björk flyttade till USA för att bli hockeyproffs, men satsade samtidigt på en ekonomkarriär. Nu studerar han på Wharton School of Business i Philadelphia - en av världens högst rankade MBA-utbildningar.

– Jag tyckte jag att jag hade fastnat på min senaste arbetsplats. Jag ville ha bättre fart i karriären – och istället för att kämpa motströms och samtidigt leta andra jobb bestämde jag mig för att söka en MBA-utbildning.
I höst börjar han andra och sista årskursen på Wharton School i Philadelphia. Anders Björk är 32 år och har bott hela sitt vuxna liv i USA.
Här är det om inte obligatoriskt med en Master of Business Administration-examen, så åtminstone ett konkurrensmedel i kampen om toppjobben. Och så handlar det om att bygga nätverk.
– När man går här lär man känna många som blir viktiga för ens karriär, säger Anders Björk när han visar runt på campus under en tentaläsningspaus.
– Det bästa med att gå här är de övriga studenterna! Man lär sig av varandra och växer som person. Hamnar man i en chefsroll har man nytta av att ha umgåtts med så många olika slags människor.
En push för karriären, ett sätt att få kontakter och vänner från hela världen – och nya kunskaper. Det är de tre saker Anders Björk tycker är bäst med utbildningen.
När han bestämt sig för att återvända till skolbänken sökte han enbart till elitskolorna, de som ständigt hamnar i toppen av rankningarna. Wharton School är etta på såväl Financial Times som Business Weeks listor. Och eftersom skolan liksom Anders Björk är specialiserad på finansiering var det inte så mycket att fundera över när han kom in.
– Whartons varumärke är oerhört starkt. Skolan är bra på att få hit företag som letar efter framtida anställda.
Den som lyckas komma in bör absolut tacka ja, råder han, även utan pengar på banken eller stora stipendier. Själv har han tagit amerikanska studielån till kursavgiften (inklusive levnadsomkostnader är utgiften cirka 67 000 dollar per år, uppemot en halv miljon kronor).
– Att låna pengar är inget problem. 99 procent av dem som gått ut Wharton får ju jobb. Och åtminstone inom bank- och finanssektorn är lönerna i USA så höga att man betalat av lånen på ett par år.
Wharton är en nybyggd skola med tekniskt välutrustade lokaler, i en lummig campus-miljö med en rad äldre tegelbyggnader – inte särskilt långt från Philadelphias downtown (där Anders Björk hyr en lägenhet med sin medföljande fru).
University of Pennsylvania – “UPenn”, som det kallas – startades på 1740-talet, och är alltså äldre än självaste USA. The Wharton School har fått sitt namn efter Joseph Wharton, som startade skolan 1881 för att utbilda ledare till företag och förvaltning.
Nu finns över 81 000 alumni, i 140 länder – och många av dessa företagstoppar, entreprenörer och experter kommer ofta och gästföreläser.
Andra fördelar med Wharton är det stora antalet forskare, varav många är världsledande inom sitt område, och – menar Anders Björk – blandningen av case-studier à la Harvard och traditionella föreläsningar.
Men tack vare sin bakgrund – med två examina i företagsekonomi och flera års arbetslivserfarenhet – har han inte behövt plugga så mycket. Han har läst “lagom” och haft ett liv vid sidan av – inklusive campus-aktiviteter som hockey, rugby, finansgruppen och Europaklubben.
– Det var faktiskt svårt att vara riktigt engagerad i studierna det första halvåret, säger han.
– Är man civilekonom behöver man inte studera lika mycket som de som varken läst ekonomi eller jobbat med finansiering.
Första året läser alla samma kurser – i strategi, nationalekonomi, ledarskap och marknadsföring samt tre mer produktionsorienterade kurser. Andra året är inriktat på bokföring, värderingar och förhandlingsteknik.
Anders Björk har bland andra en läkare och en ballerina bland kurskamraterna. Knappt hälften, 48 procent, av MBA-studenterna på Wharton har en grundexamen i företagsekonomi. 20 procent är ingenjörer och 11 har en allmän samhällsvetenskaplig bakgrund. (På Stanfords MBA-utbildning är det blott 18 procent som tidigare läst ekonomi.) Ungefär en sjättedel av alla som söker antas, till 800 platser.
Antagningskommittéer gillar sökanden med en annorlunda bakgrund. Och Anders Björk har ett förflutet som professionell hockeyspelare, vilket säkert gynnade hans ansökan.
I Sverige spelade han som bäst i elitserien, men flyttade till USA för att få mer speltid. Han spelade i såväl Denver – där han samtidigt fick en ekonomiutbildning – som i Cincinnati (i det Disney-ägda farmarlaget Anaheim Mighty Ducks). Efter flera hjärnskakningar lade han av i 25-årsåldern, och satsade på sin finanskarriär.
Efter sin Wharton-examen hoppas Anders Björk att han hamnar på “Wall Street”, alltså i New Yorks finansbransch, gärna på ett riskkapitalbolag där han får jobba med företagsvärderingar.
Han räknar med att tjäna 150 000 dollar om året (cirka 1,1 miljoner kronor; exklusive bonus) som ingångslön – en fördubbling, jämfört med jobbet före utbildningen.
Det går få svenskar på Wharton School, vilket förbryllar Anders Björk något.
– Att åka hit och plugga och sedan åka tillbaka till Sverige är kanske ingen idé. Man bör nog inrikta sig på att stanna kvar här tre till fem år, för att utnyttja utbildningen, säger han.
– Ju äldre man är, desto större blir karriärsteget baklänges att sätta sig på skolbänken igen. Är man å andra sidan lite yngre kan en MBA-utbildning ge en schysst karriärkurva – uppåt.
Text: Gunilla Kinn
Foto: Chris Maluszynski

Bildtext:
– Livet är generellt väldigt enkelt när man går här. Allt är så välorganiserat. Och behöver man hjälp – med studierna eller med att hitta jobb eller med det sociala – finns den att få på campus, säger Anders Björk som om det vore den lättaste sak i världen att läsa till en amerikansk MBA.

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

Kommer man bara in på en bra MBA-utbildning löser det sig alltid med finansieringen – i alla fall enligt Anders Björk som studerar på prestigefyllda Wharton, och som du möter i vårt reportage.
Men vad är en bra MBA-skola? Och hur kommer man in? Civilekonomen får dig att komma igång med researchen. För nu är det hög tid att börja planera terminsstarten 2007.

• De senaste 15–20 åren har utbudet av MBA-utbildningar blivit enormt inte bara i USA, utan även i Europa och i vissa städer i Asien. Det lär finnas omkring 1 500 program som kallar sig MBA, Master of Business Administration.
Poängen med att läsa till en MBA är att få en kvalificerad ledarskapsutbildning, där man lär sig inte bara genom böcker och av föreläsare, utan även genom att ta del av de andra deltagarnas erfarenheter. Utbildningarna är praktiskt inriktade och fokuserar på beslutsfattande och omvärldsanalys.
Skolorna marknadsför sina specialinriktningar och transnationella campus-samarbeten genom informationsträffar, påkostade broschyrer och annonser – och det kan vara svårt att veta vilken utbildning som håller hög kvalitet och som passar en. Eller om det alls är värt pengarna att satsa den tid och energi som krävs.
De många rankningslistor som finns, i tidningar som Financial Times och US News and World Report, och som bygger på såväl expertbedömningar som statistiska kriterier, kan vara till viss hjälp. Om man är medveten om att de innehåller ett stort mått godtycke.
– Listorna bekräftar hög status. De som sätter samman dem säger att det vore nästan omöjligt att ha några andra skolor än Harvard, Stanford och Wharton i toppen. Då ifrågasätts hela listan, säger Linda Wedlin, som är lektor vid Företagsekonomiska institutionen i Uppsala och forskar kring utvärderingar av MBA-utbildningar.
– Men skolorna lär sig spelet. De jobbar hårt på att fylla upp de kriterier som mäts i rankningarna, trots att utbildningarna egentligen är väldigt olika.
Ett amerikanskt MBA-program är i regel två år. I grunden är det en påbyggnadsutbildning, för den som har en bachelor-examen samt några års yrkeserfarenhet och som är i 25–30-årsåldern. Det är tänkt att utbilda generalister som snabbt vill uppåt i företagsvärlden och nå chefspositioner.
I Europa är MBA-utbildningen i regel ett år – eller upplagd som fortbildning på deltid för mellanchefer som jobbar parallellt. Då heter den ofta något med “executive”.
– MBA har fortfarande en mycket starkare betydelse i USA, men europeiska företag håller på att bli mer medvetna om vad utbildningen innebär, säger Linda Wedlin.
– Fast arbetsmarknaden har hårdnat. Utbudet av MBA-program är så stort att de utexaminerade är en väldig massa fler än för 5–8 år sedan.
Efter några år av lågkonjunktur har företagen dock återvänt till de amerikanska campusen. MBA-studenter på statusuniversiteten kan åter få gyllene jobberbjudanden från finansierings- och konsultbolag, redan i början av sitt andra läsår. En vanlig ingångslön är 100–150 000 dollar, exklusive bonus, och med tydliga löneökningar.
Lika lukrativt är det knappast att använda en MBA-examen i Sverige. Men Catrine Larsson, ansvarig för marknadsföringen av konsultföretaget Cap Geminis rekrytering i Stockholm, säger att sökande med en MBA i bagaget får en märkbart högre lön. Hur mycket högre vill hon dock inte säga.
– Vi ser gärna att våra sökande har dubbla examina. Är det ena en MBA är det givetvis ytterst meriterande och något vi värderar lönemässigt. Vi vet att det är en bra utbildning.
Svenska företag prioriterar annars knappast explicit sökande med MBA-examina. Till skillnad från till exempel amerikanska, brittiska och franska företag sätter de sällan upp sådana i kravprofilen vid en rekrytering.
Men kanske är en förändring på gång. På grund av ett internt förändringsarbete på Sandvik, First Class Finance, förändras ekonom-rollen inom verkstadskoncernen på ett sätt som kommer att passa MBA-utbildade.
– Vi kommer att behöva ekonomer som har en annan profil än tidigare – en mycket bredare affärsförståelse, med integritet och förmåga att kommunicera vad som driver en affär, säger Emelia Olsson som är personalchef med ansvar för ekonomer i Sandviks-koncernen.
Förändringsarbetet kommer att ske genom fortbildning men också genom nyrekrytering – eventuellt av MBA-utbildade ekonomer, med goda kunskaper i ekonomistyrning.
– Fördelen med MBA-ekonomer är just att de har drivet och att de breddat sin kompetens med utbildningen.
Om MBA-kunskaperna inhämtats i USA, Sverige, övriga Europa eller någon annanstans spelar mindre roll för Sandvik, som dock har visst samarbete med Handelshögskolan i Stockholm genom ömsesidiga studiebesök.
– Vi tycker att ett globalt förhållningssätt är det viktigaste, säger Emelia Olsson.
– Det får deltagarna på många av MBA-utbildningarna, tack vare mixen av deltagare från hela världen – även på Handelshögskolan.
GUNILLA KINN

Goda råd inför ansökan
1. Var ute i god tid! Det är mycket arbete med en ansökan, eftersom man i regel ska skriva uppsatser, skaffa rekommendationsbrev etc – särskilt om man söker till flera skolor. Börja spana efter “din” utbildning minst ett år i förväg, gärna mer. Det tar tid att smälta all information.

2. Tänk noga efter vad du är ute efter, och hur skolan passar ihop med dina karriärmål! Valet av program beror helt på om du är ute efter fortbildning eller karriärbyte, heltids- eller distansstudier, storföretag eller entreprenörskap, fastighetsbranschen eller detaljhandeln etc. Fundera på varför du och skolan vore “en bra match” för varandra – det är viktigt att visa i ansökan.

3. Om möjligt – besök skolan. Tala med studenter, före detta studenter, studievägledare och lärare.

4. Lägg ner minst lika mycket tid på att söka stipendier som till skolor. Många avskriver möjligheten att läsa i USA på grund av kostnaderna, men det finns stipendier även till dyra utbildningar – och, som Anders Björk i reportaget säger: Det kan löna sig snabbt att ta banklån, om man jobbar i en bransch med högt löneläge.

5. Se en MBA-utbildning som en möjlighet att unna dig att läsa något du verkligen är intresserad av. Utveckla ett specialområde.

Finansiering
• CSN, studielån
• din arbetsgivare
• banklån
• stipendier
• besparingar
De flesta MBA-utbildningar kostar enormt mycket pengar. Men det finns också stora stipendier för ändamålet – t ex Fulbrightstiftelsen, Sverige-Amerikastiftelsen och Hans Werthénfonden. Vissa skolor erbjuder dessutom nedsatt kursavgift eller förmånliga lån.

Tester
De flesta amerikanska business-skolor kräver att den sökande gjort TOEFL (Test of English as a Foreign Language) och GMAT (Graduate Management Admission Test). GRE accepteras ibland istället för GMAT. Ofta finns inget minimikrav på poäng, utan resultatet vägs in i helhetsbilden.
–I USA finns massor av böcker och kursinstitut för att förbereda sig för GMAT. I Sverige har vi ingen sådan kultur, men man ska absolut öva inför de här testerna!
Det säger Antonietta Oppenheimer som är studievägledare på Fulbright-kommissionen i Stockholm.
– Vi har en del förberedelsematerial här, eller så kan man leta på Amazon. Att öva matematik kan också vara bra.
Det kan dock vara svårt att alls få göra själva proven. De ges bara två gånger om året i Stockholm, och enligt Antonietta Oppenheimer passar många på att göra dem i exempelvis Helsingfors, Milano eller London. Där finns särskilda datorer, vilket gör att proven kan ges flera dagar i veckan.
Testerna administreras av privata företag. Mer information:
GMAT – http://www.mba.com/mba
GRE – http://www.ets.org/gre
TOEFL – http://www.ets.org/toefl

Mer information
Internet är naturligtvis fullt av information om Masters-utbildningar. Här är några ställen att börja på:
• Civilekonomernas listning av MBA i Norden: http://193.13.74.113/ce/mba.taf
• Associations of MBA: http://www.mbaworld.com
• Fulbright-kommissionen – mängder av broschyrer från amerikanska universitet m m finns att låna på plats (Vasagatan i Stockholm): http://www.usemb.se/Fulbright
•Privat lista med europeiska Masters-utbildningar (av Mattias Lindström): http://www.masterguide.org

Rankningslistor
De flesta listor med “världens bästa MBA-skolor” finns på nätet, och går att söka i efter olika kriterier. Sammansättningen varierar. The Economist korade t ex i fjol spanska IESE Business School vid Universidad de Navarra i Barcelona till världens bästa, och på Wall Street Journals lista är hela 13 av de 20 högst placerade skolorna icke-amerikanska. Andra listor domineras av skolorna i USA, med enstaka europeiska inbrytningar.
Några av dessa webbplatser innhåller också många artiklar om olika MBA-skolor:
• US News & World Report http://www.usnews.com
• http://www.usnews.com/usnews/edu/grad/rankings/rankindex_brief.php
• Financial Times http://rankings.ft.com/rankings/mba/rankings.html
• The Economist http://mba.eiu.com
• Business Week: http://www.businessweek.com/bschools
• QS Qaucquarelli Systems http://www.topmba.com
• Wall Street Journal http://www.careerjournal.com/reports/bschool

Vissa rankningslistor bygger på information från alumni. Men Harvard Business School och Wharton School har slutat lämna ut kontaktinformation till sina före detta studenter, och saknas därför på t ex The Economists lista. Whartons Rektor Patrick Harker förklarar varför rankningslistorna är godtycklig i denna artikel.

Mer om utvärderingar:
• “Ranking Business Schools; Forming Fields, Identities And Boundaries in International Management Education” av Linda Westlin (Edward Elgar Publishing 2006)
• European Foundation for Management Development http://www.efmd.org

US News and World Reports lista
1. Harvard University, Massachusetts
2. Stanford University, Kalifornien
3. Wharton/University of Pennsylvania, Philadelphia
4. Sloan/Massachusetts Institute of Technology, Cambridge
4. Northwestern University (Kellogg), Illinois
6. University of Chicago, Illinois
7. Columbia University, New York
7. University of California–Berkeley (Haas)
9. Dartmouth College (Tuck), New Hampshire
10. University of California–Los Angeles (Anderson)

Financial Times’ lista
1. IESE Business School – University of Navarra (Spanien)
2. Northwestern University – Kellogg School of Management
3. Dartmouth College – Tuck School of Business
4. Stanford Graduate School of Business
5. IMD – International Institute for Management Development, Lausanne (Schweiz)
6. University of Chicago
7. New York University
8. University of Michigan
9. Columbia Business School, New York
10. California at Berkeley, University of; Haas School of Business

Tolv svenska institutioner som ger MBA-utbildning
(i bokstavsordning)
De MBA-program som finns i Sverige erbjuder i regel deltidsundervisning för yrkesverksamma företagsledare. Handelshögskolan i Stockholm har dock även en ettårig MBA-utbildning på heltid. All undervisning sker i regel på engelska. Avgiften varierar, från 0:– till 300 000:–.
• Blekinge Tekniska Högskola, http://www.bth.se/mam/internetmba.nsf
• Executive Management Institute/Heriot Watt University, http://www.exmi.se
• Handelshögskolan i Göteborg, http://www.handels.gu.se/emba
• Handelshögskolan i Stockholm, http://www.sse.edu/mba
• Handelshögskolan vid Umeå Universitet, http://www.usbe.umu.se/master/sustainable (avgiftsfri)
• Henley Management College, http://www.henley.se
• Högskolan i Gävle, http://www.hig.se (avgiftsfri)
• Linköpings universitet, http://www.eki.liu.se/pmex
• Uppsala universitet, http://www.fek.uu.se/executive/index.asp?page=mba
• Warwick Business School, Stockholm, http://www.fei.se