USA:s mellanårsvalrörelse drar igång på allvar

Utskickat av TT den 3 september

Måndagen är Labor Day, USA:s första maj. Dagen markerar slutet på sommaren – men är även startskottet på valrörelsens slutskede.
Den 7 november hålls en rad viktiga val av senatorer, representanter och guvernörer. Frågan är om republikanerna ska få fortsatt majoritet i kongressens kammare.
Labor Day motsvarar första maj i USA, men avslutar en långhelg som mer förknippas med barbeque än politiska demonstrationer. Under måndagen arrangerar dock partiernas lokalavdelningar parader och picknickar, där kandidaterna passar på att hålla tal.
För nu börjar nedräkningen på allvar till de drygt 500 olika val som hålls om två månader. Det är majoriteten i såväl representanthuset som senaten under president George W Bushs två sista år vid makten som står på spel.
Republikanerna har haft båda, sedan "den republikanska revolutionen" i valen 1994 (med visst undantag i senaten). Men med sviktande opinionssiffror för Bush vädrar demokraterna morgonluft. De hoppas "ta tillbaka" åtminstone representanthuset. För att klara det krävs att de vinner 15 platser; för att nå senatsmajoriteten - mindre sannolikt - behöver de erövra sex.
Dyra kampanjer
I själva verket har valkampanjerna pågått så länge som varje kandidat samlat in pengar till dem. Bara i Pennsylvania väntas senatskandidaterna - demokraten Bob Casey och republikanen Rick Santorum - bränna 50 miljoner dollar.
I flera valkretsar har givna republikanska namn tvingats inse att de inte alls kan vara säkra på omval, som Santorum. Många av dem tvingas distansera sig från vissa partikolleger, som den pengatvättande Tom DeLay och lobbyisten Jack Abramoff.
Men demokraterna är kraftigt splittrade, främst vad gäller Irakkriget. Partiet har inte förmått utnyttja opinionens missnöje med Bush, eller vända korruptionsskandaler inom republikanska partiet till sin fördel.
Något som talar för demokraterna är att väljarna gillar maktdelning, och därför kan tänkas vilja rösta fram en motvikt till presidenten. För republikanerna talar de allmänt konservativa stämningarna, och att partiet anses bättre på att tackla terrorhotet.
Valfläsk
De flesta valstrider äger dock rum i en lokal kontext. Hus-representanterna ägnar sig gärna åt "pork barrel politics" - att utlova satsningar och projekt i det egna distriktet. Och när det är marginalväljarna striden står om kan ganska smala frågor bli viktiga.
Senatsvalet i Connecticut har nationellt intresse, sedan Irakkrigs-kritikern Ned Lamont lyckades slå ut veteranen Joe Lieberman i primärvalet. Lieberman ställer dock upp som "oberoende", och leder ännu klart i opinionsmätningarna.
Dessutom sneglar alla på Hillary Clintons kandidatur i New York, inför presidentvalet 2008. Hon anses av flera skäl inte vara "valbar" i stora delar av USA, och det spekuleras i att hon istället satsar på att bli gruppledare i senaten.


Fakta: Novembervalet i USA
Kongressen är USA:s högsta lagstiftande församling och består av två kamrar: representanthuset och senaten. De sammanträder i Capitol Hill i huvudstaden Washington.
I valet den 7 november står representanthusets samtliga 435 platser på spel, liksom 33 av de 100 sätena i senaten. Senatorerna sitter i sex år. Dessutom avgörs 36 guvernörsval.
Republikanerna har 231 platser i representanthuset och demokraterna 201. 55 senatorer är republikaner och 44 demokrater. Övriga är oberoende eller vakanta.
Varje delstat har ledamöter i proportion till sin folkmängd i representanthuset. Kalifornien har till exempel 53 representanter och New York 29, medan Vermont och Alaska bara har en. Alla delstater har oavsett folkmängd två senatorer. (TT)