Klimatförändringarna påverkar livet på Grönland

Publicerad i Miljöaktuellt, majnumret 2006.

Livsvillkoren för Arktis fyra miljoner invånare förändras i grunden när temperaturen stiger så att isen sakta smälter.
Grönlänningar som lever av säljakt och fiske vittnar om hur vädret och isläget blivit omöjligt att förutse – och att de har fått svårare att försörja sig. Deras tusenåriga kultur riskerar att försvinna.
Miljöaktuellt har besökt Ilulissat på den grönländska västkusten.

– Förr kunde vi fråga de äldre om hur vädret skulle bli dagen därpå. De kunde ofta svara bara genom att se på molnen. Men det är omöjligt nu, säger Ole Thorleifsen.
Det är en vanlig förmiddag i småbåtshamnen i Ilulissat, Grönlands tredje största samhälle med några tusen invånare. Måsarna kretsar kraxande över bryggorna. Fiskarna lossar morgonens fångst, reder ut sina nät och sköter om dieselmotorerna. De pratar med varandra om så’nt fiskare alltid pratat om: var stimmen går till, de senaste försäljningspriserna, dagens skvaller i Ilulissat.
Men det stora samtalsämnet är väder och vind, och varför klimatet blivit så konstigt.
– Självklart diskuterar vi klimatförändringarna. Det är ju vädret som bestämmer vår existens!
Ole Thorleifsen är entreprenör och hör till den yngre generationen grönlänningar. Han både fiskar och jagar säl – men har också studerat flera år i Danmark, jobbar som lokalpolitiker, sänder radio och har planer på att starta såväl hundslädsturer för turister som en fiskförädlingsindustri.
– De senaste tio åren har förändringarna varit stora. När jag började som fiskare körde vi hundsläde över Ilulissat-fjordens isar under vinterhalvåret. Nu får vi gå ut med båtarna nästan året om, och använder hundarna mest på inlandsisen.
Fiskarna berättar att de perioder då isen vare sig bär eller brister, så att varken hundspann eller båt fungerar när de ska jaga eller fiska, blivit betydligt längre. Det är svårare att planera färderna – och vanligare att männen råkar ramla i det kalla vattnet, eftersom isen är tunnare och tinar snabbare än förr.
– Det går mycket långsammare att köra på inlandsisen, eftersom det blivit mindre snö. Färder som brukade ta två eller tre dagar tar nu fyra, suckar Nils Gundel.
Han har 19 draghundar som han ibland tvingas utfordra med dyr importerad hundmat, istället för det allmer sällsynta sälköttet.
– Nu kommer späckhuggarna in närmare land och tar sälarna, eftersom det finns så lite is i fjorden. Så det blir färre sälar för oss att fånga.
Nils Gundel kör ut ur hamnen med sin snurra, mot Ilulissat-fjorden där det ena spektakulära isberget efter det andra pumpas ut från världens snabbaste glaciär.
– Förr blåste det inte så mycket som det gör nu, men det var betydligt kallare. Havet har knappt frusit till ordentligt på vintrarna de senaste fem, sex åren.
Den väderbitne fiskaren pekar ut mot ön Qeqertarsuaq en bit ut.
– Dit brukade vi köra med hundspannen utan problem när isen låg. Men det har inte varit möjligt på tio år.
En rad larmrapporter har visat att isen i Arktis, områdena norr om polcirkeln, på många håll tycks smälta snabbare än vad klimatforskarna förväntat. Temperaturförändringarna är upp till tre gånger snabbare på Grönland än det globala medelvärdet.
– Arktis är som en barometer. Det som händer här det närmaste decenniet ger en bild av vad som kan ske på resten av planeten de kommande 30 åren, säger den amerikanske klimatforskaren Bob Corell, som besöker Ilulissat för att sprida nya rön till besökande politiker.
Han var ordförande för Arktiska rådets omfattande utredning Arctic Climate Impact Assessment. Rådet är ett mellanstatligt samarbete, där alla länder med arktiska områden ingår: Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island, Ryssland, Kanada och USA.
Rapporten kom 2004, bygger på intervjuer med tusentals människor som lever i Arktis och hundratals forskares studier. Den citeras flitigt i debatten om klimatförändringar.
– Att stora delar av Arktis värms upp är ett faktum. Här är det isfritt nu. Det var det inte för tio år sedan, säger Robert Corell och ser ut över Ilulissat-fjorden.
– Och de små sjöar av smältvatten som nu finns uppe på inlandsisen existerade inte när jag började resa hit för 25 år sedan, eller ens för tio år sedan.
Av flera anledningar angår detta även människor som inte lever i Arktis. Som att smältvattnet från glaciärerna bidrar till höjda havsvattennivåer. Låglänta öar och kusttrakter i andra delar av världen riskerar att översvämmas. Ö-stater som Tuvalu, med en snitthöjd på bara ett par meter, riskerar att helt försvinna, liksom stora delar av Bangladesh.
Skulle den grönländska inlandsisen smälta helt och hållet skulle jordens havsnivåer stiga med sex–sju meter. Men konsekvenserna är enorma även vid lägre nivåer: exempelvis lever minst 100 miljoner människor i världen på nivåer som ligger under en meter över havsytan.
För inuiter och andra folkgrupper i Arktis är utvecklingen förödande. I tusentals år har de utvecklat en livsstil anpassad till isen och snön, i ett klimat på gränsen av vad människor klarar. Med en allt snabbare uppvärmning hotas de rester som finns kvar av traditionell fångstkultur. Även om Grönland i många avseenden är ett modernt samhälle bygger grönlänningarnas nationella identitet på uråldriga traditioner kring jakt och fiske – liksom de andra inuiternas, i Alaska, Kanada och Ryssland.
Cirka 10 000 människor, en femtedel av Grönlands befolkning, bor i små självhushållande byar. De som inte längre kan leva på jakt och fiske tvingas flytta in till de större samhällena: Nuuk, Sisimut och Ilulissat. De blir “miljöflyktingar”, ofta utan möjlighet att försörja sig annat än genom socialbidrag. Decenniers erfarenhet visar att det är sådana inflyttare, som förlorat sin kultur och identitet, som blir socialt utslagna och ofta alkoholiserade.
– Vi inuiter kan inte gå till snabbköpet och handla mat bara för att vi inte kan jaga säl till middagsmat, förklarade Sheila Watt-Cloutier på FN:s klimatkonferens i Montreal i december.
– Var skulle folk få pengar till det? Där vi bor finns det inga andra försörjningsmöjligheter!
Sheila Watt-Cloutier kommer från norra Kanada och är ordförande för en samarbetsorganisation för världens inuiter. I december anmälde den USA till Mellanstatliga amerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, en del av OAS (Amerikanska staters organisation).
Anmälan gällde “övergrepp” (violations) på mänskliga rättigheter, som resultat av klimatförändringar. Organisationen anser att USA är ansvarig för dem, på grund av landets stora användning av växthuseffekt-drivande utsläpp som snabbar på uppvärmningen.
– Vår kultur går inte att skilja från vår fysiska omgivning. När isen smälter undermineras hela vår existens. Vi anser att USA ska ställas till ansvar för detta, för enligt en rad internationella konventioner och deklarationer som Washington skrivit under är USA skyldigt att skydda våra grundläggande rättigheter till egendom, hälsa, liv och försörjning.
OAS-kommissionen för mänskliga rättigheter utreder för närvarande ärendet, men den är tandlös och utdömer inga straff.
– Jag är medveten om att vi kanske inte får USA fällt, säger Sheila Watt-Cloutier.
– Men jag vill göra vad som står i min makt för att uppmärksamma att inuiternas uråldriga kultur håller på att försvinna.
– Mänskliga rättigheter kommer in alltmer i miljödebatten, kommenterar Bob Corell.
– Alla människor måste ha rätt att få bevara sin kultur, även om den inte är så high tech.
Bland de grönländska fiskarna och jägarna växer det fram en allt starkare medvetenhet om att de ändrade väderförhållandena de märkt av har att göra med hur människor i de industrialiserade länderna lever.
– Alla vet nog inte hur vi här uppe drabbas om snö och is smälter, funderar Ole Thorleifsen.
Fiskargubbarna på bryggan tycker det är skönt att han sköter snacket, så slipper de försöka svara på frågorna på danska. Men de nickar instämmande när han förhoppningsfullt fortsätter:
– Om tio, femton år önskar jag att vi har det gamla, riktiga vädret tillbaka igen. Vi hoppas att USA och andra länder trappar ner på sina utsläpp, om det är det som de konstiga klimatförändringarna beror på.
Text och foto: Gunilla Kinn

Fotnot: Gunilla Kinn är frilansjournalist. Hon var med på Greenpeaces fartyg Arctic Sunrise som betalande passagerare, under en del av deras Grönlandsexpedition Project Thin Ice 2005.


Några exempel på effekter av stigande temperaturer i Arktis:
• Permafrosten (tjälen) släpper, vilket gett svåra sättningsskador på byggnader i Sibirien och Alaska.
• Arktis’ isbjörnar får svårare att hitta föda – färre isflak gör det svårare att komma åt de sälar som de lever av
• Flora och fauna förändras. Sälar, valrossar och vissa fågelarter minskar i antal.
• Farleden norr om Europa och Sibirien kan bli navigeringsbar 3–6 månader om året istället för som nu 20–30 dagar. Detta får (handels)politiska konsekvenser, eftersom rutten är 45 % kortare för transporter mellan Europa och Asien än via Suez-kanalen.
– Om dessa förändringar är positiva eller negativa beror på, kommenterar klimatforskaren Bob Corell.
– Är man ryss bosatt i Murmansk tycker man nog att det är toppen att farleden dit blir isfri längre perioder. Men är man inuit beroende av isbjörnsfångst är det en katastrof.

Mer information:
Arctic Climate Impact Assessment, http://www.acia.uaf.edu


Bildtexter
Grönland 1
Både fiskare och säljägare har fått det svårare att klara sig de senaste åren. Bilden är från fiske-hamnen i Grönlands lilla “huvudstad” Nuuk (Godthåb på danska) dit alltfler grönlänningar flyttar.

Grönland 2 och 3
På Brättet, marknaden i Nuuks hamn, säljs bland annat sälkött och lax.

Grönland 4
...och i rummet intill styckas de nyfångade sälarna.

Grönland 5
En fiskebåt stävar ut i Diskobukten, utanför Ilulissat.

Grönland 6
Inloppet till Ilulissats hamn och Diskobukten, med glaciärens utlopp (Ilulissatfjorden) i bakgrunden.

Grönland 7 och 8
Fiskarna i Ilulissat hamn är eniga: De kan inte förutspå vädret längre.

Grönland 9 och 10
Nils Gundel
Grönland 11
– Vi kan inte längre räkna med vädret, säger Ole Thorleifsen.

Grönland 12
Fiskare i Ilulissat, tyvärr utan känt namn.

Grönland 13
– Kamikerna, de traditionella sälskinnsstövlarna, som vi grönländskor kan sy ser inte ut som de ska längre. Skinnet har blivit gulare de senaste åren, säger Hansigne Rasmussen, fiskarhustru i Ilulissat och visar på en docka hur kamikerna ser ut.

Grönland 14
Ilulissat har ett “miljonprograms”-område i miniatyr, där fiskeredskapen hänger på tork.

Grönland 15
Solnedgång vid Ilulissat-fjorden. Turismen till Alaska och Grönland lär ha ökat på grund av de ökande temperaturerna – folk vill se glaciärerna innan de försvinner... Dessa isberg finns sedan några år med på Unescos världsarvslista.

Grönland 16 och 17
Glaciär vid Petershavn, norr om Ilulissat. Här kalvar inlandsisen, som täcker drygt 80 procent av Grönlands yta, stora isblock.

Grönland 18
En av ett halvdussin små smältvattenssjöar uppe på inlandsisen.

Grönland 19
En av de “tunnlar” som smältvattnet tar sig fram genom. Enligt vissa forskare fungerar det som “glidmedel” för glaciärer som börjat röra sig snabbare.

Grönland 20
Bob Corell, en av världens främsta experter på klimatförändringar i Arktis.

Grönland 21
Glaciologen Jason Box från Ohio State University, här med en besättningsmedlem från Greenpeace, samlar in vattenprover till sin forskning om smältvatten, som bland annat handlar om hur glaciärerna rör sig snabbare på grund av höjda temperaturer.