Utskickad som så kallad "helgtext" genom TT sommaren 2005.Detta är en Monster Thickburger: Två köttskivor, fyra baconstrimlor, tre ostskivor och gott om majonnäs – på smörat bröd. 1 420 kalorier och 120 gram fett.
Hardee’s omsättning ökade markant när kedjan satsade på monsterburgare i fjol. Andra snabbmatsföretag har infört rätter som Enormous Omelet Sandwich och Ultimate Colossal Burger på menyerna.
Trots all kritik, böcker och filmer – som Super-Size Me och Fast Food Nation (Snabbmatslandet) – håller den friterade kycklingen och jättehamburgarna ställningen i USA.
Vissa kedjor har slutat informera om matens näringsinnehåll, eftersom kunderna inte efterfrågar det. De som minskade på portionerna har ökat dem igen. Nyttiga alternativ, som grillad kyckling och sallader – delvis ett svar på kritiken – säljer knappt. Populärast är fortfarande hamburgare och pommes frites.
Stenålders-instinkt
-Amerikaner har ledsnat på alla krångliga dieter, säger konsulten Steven Witherly som skriver en bok om varför snabbmaten lockar: “Why People Like Junk Food; Food Pleasure Explained”.
–Det är omöjligt att göra något åt vårt beroende av fett, socker och salt när sådan mat finns överallt.
-Våra kroppar är programmerade sedan stenåldern att vilja lagra socker och fett. Hjärnan fattar inte att maten numera alltid finns tillgänglig. Så länge vi inte ändrar beteende ökar problemen med fetma, menar psykiatrikern Anthony Burlay.
-Hur och vad man äter är en stor del av en människas identitet, säger bantningsrådgivaren Robert Ferguson.
-Det sociala trycket att äta är väldigt starkt i USA, som på bio där alla sitter med popcorn. Även om det finns sallad på hamburgerrestaurangerna kan mina klienter inte gå dit, för de kan inte stå emot lukten av pommes frites.
Barnen måltavlor
Nationella kampanjer ska få allmänheten att ändra vanor. Ett exempel är Vi kan! (We Can! Ways to Enhance Children’s Activity & Nutrition) som drivs av institut som forskar kring cancer, diabetes och hjärtsjukdomar. Målet är att leda in barnen på den smala vägen.
-Barnprogrammen på TV innehåller reklam för godis, snacks och sötad mat. Marknadsföringen är väldigt listig. Barnen nås av reklambudskap i datorspel och mobiltelefoner. Vissa företag betalar för att få ensamrätt på läskförsäljning i skolorna, säger dietisten Melinda Hemmelgarn.
-Fetma och fattigdom går hand i hand. Det är de som inte har råd med bra mat som drabbas mest.
-Vi kan inte begära att snabbmatsföretagen slutar sälja snabbmat. Det är regeringens politik som måste ändras, hävdar juristen Michele Simon som granskar livsmedelsregleringar.
-Så länge majs subventioneras och blir till billig föda för biffkorna uppmuntras snabbmatsindustrin.
“Individens val”
Alla som citerats hittills är vad Dan Mindus kallar “matpoliser” som “vill bestämma vad andra ska äta”. Han är analytiker på Center for Consumer Freedom – som bekostas av livsmedelsbranschen och saknar trovärdighet bland kostexperter.
-Matpoliserna vill förbjuda reklam och införa fettskatter för alla, trots att det är få som är gravt överviktiga, säger han.
–De som talar om fetma som en landsplåga överdriver, för att sälja bantningsmedel eller för att stämma snabbmatskedjor. Majoriteten som får höra att de är överviktiga oroar sig i onödan, säger Dan Mindus.
–Visst väger många för mycket. Men att lägga om vanor måste vara individens val. Regeringen kan inte få oss att äta mer grönsaker och motionera.
Parallell hälsokosttrend
–Oerhört många ifrågasätter trots allt sina matvanor. Intresset för hälsokost och ekologiskt odlad mat ökar också markant, säger skribenten Anna Lappé.
Ett exempel är de marknader där odlare säljer direkt till konsumenterna, “farmers markets”. I slutet av 70-talet fanns ett hundratal i USA; nu är det flera tusen.
Ett annat är odlingslotter, där skolelever från välbeställda och mer fattiga områden tillsammans odlar bra råvaror – även i nedslitna storstadsområden i New York och Boston.
-Tiotusentals amerikanska familjer stödjer jordbrukare genom att köpa andelar som ger dem rätt till leveranser direkt från gården, säger Anna Lappé.
–Det finns många sätt att skaffa tillgång på nyttig mat. Men det kräver kunskap som inte alla har.
No comments:
Post a Comment